U—p —2—P ———ä—w—2 SEE WW DUUI: En sämre d:o 10 — En rock af läder med Ottereller mårdskinn 30 — En d:o af lerft med Katt-skinn. 10 — De långa, sida Tuniker, som voro sammanhäftade ofvantill och hängde ned på hälarne, kastades utöfver den öfriga urägten. De brukades, när man gick ut, i stället för kappor; hvilka — så omväxlande äro moderne — blott brukades hemma, och man skulle ansett för brist på belefvenhet att vid allmänna tillfällen visa sig ute med en kappa. Hermelins-rocken brukades i alla tider, såväl i Frankrike, som i Tyskland; För att förhöja hermelinets hvithet, besattes det här och der med små svarta ull-lockar från Lombardi, — ett bruk som ännu bibehåller sig. Denna rock sörbehölls Furstar och höga stånds-personer. Enaf de engelska Drottningarne lät bira en hermelins kappa framför sig för att visa, att hon var Furstinna i de tvenne Konungarikena England och Frankrike. Förutan axelskärpet, som endast tillhörde det manliga könet, brukade begge könen ett bälte omkring lifvet, hvaruti de hängde deras nycklar, pungar, knif och skrifmaterialier. På detta bälte använde fruntimmer mycken inöda och smak ; det bestod af silke, silfver och guld, och stråläde stundom af dyrbara stenar. De prunkade icke mindre med deras penninge-pungar, och det vär en sed hos korsfararne, ätt, före deras tåg till det heliga landet, låta inviga både deras bälte och penninge-börs. När en man var nödsakad ätt öfverlemna sin egendom till sina kreditorer, supplöste han sitt bälte i domarnes närnaro; och en enka, som afsade sig arf efter sin man, nedlade sitt bälte på hans graf. Konung Roger 11 af Sicilien införde år 1148 silkesväfvare från Greklahd till sina stater. De första silkestrumpor tillverkades i England. Konung IIenrik 11 af Frankrike var den förste som brukade dem derstädes, och detta vid hans syster Margarethas förmälning. Medelklassernes Ilögtiddrägt var svart; deras hustturs och Barns klädsel var grå eller brun om söknedagarne. Uti det trettonde och fjortonde århundradet införde de, hvilka gäfvo tonen till moderne, ett slags skor med långa spetsar, söm utstodo från foten såsom bogspröt på skepp, elier böjde sig opp mot knät, i form af ett krokigt näbb. — Den lägre klassen inskränkte skospetsen till en half fots längd; och Fursten, till två fot. Folk, som ville vara på moden, utsmyckade i senare tider deras skospetsar med hörn, djursklöfvar, ja till och med afbilder af menniskohufvuden. Slutligen upplågade kyrkans froma ifver mot detta oskick, som, under straff af Bann, blef förbjudit i Kyrkoförsamlingen i Paris år 1212 oeh i Angers 1365, såsom en Sak, hvilken stred mot Naturens ordning och vanställde en del af den menskliga skapm den Hattar är en Uunpånning från femtende Srhundradat 2 I ad oo