att Tor; partiet räknande på ett nattligt streck, så färfärau es, då detta lyckades, och folket öfver hela England med Vögtidtig protest deremot upphäfde sig. Detta kunde ju förvisättas, då man tager i beräkning engelsmännens karakter och deras lagliga medel till motvärn. I allminhet har e gelsmännen, då det gäller att handla, den fördelen, att de, tem fria män alltid äga att fritt vttra sig, och för hvarje fråga hafva de alltid ett svar i beredskap. De yttra sig jemförelsevis mera än de tänka. Wi tyskar deremot, vi tänka alltid, och af lutter eftertanka komma vi till intet yttrande. Det är väl just ej eller alltid rådligt att yttra sig ; den ene återhålles af frucktan för Hr. Poliem ästarens ogunst, den andra af foglighet eller till och med af blödighet, och fiera tyska tänkare äro nedstigne i grafven, utan att en enda gång hafva fällt ett omdöme i någon allmän fråga. Engelsmännen deremot ära så bestämde, så praktiske, allt spirituelt bemägtigar sig dem, så att deras tankar, deras lefuad och de sjelfve utgöra ett enda helt, hvars rättigheter icke kunna fråntagas. Ia, de äro brutäla med bestämdhet, och mot. stå materielt. En tysk med sina tankar, sina ideer, veka såsom hjernan, ur hvilken de sramlyst, är med det samma sjelf endast en ide, och om denna misshagar regeringen , så inspärrar man den på en fästning. På så sätt sluta 60 ideer inspärrade på Köpenick, oeh ingen saknade dem; bryggarne bryggade deras dricka som förut ; Almanachspressarne eftertryckte sina konst-noveller dä som förr. Till Engelsmännens bestämda motsträfvighets-natur och obåjliga envishet vid afgjorda frågor, bör ännu läggas den lagliga säkerhet, med hvilken de kunna handla. Wi förmå icke göra oss något begrepp derom, huru Jångt den engelska oppositionen, Regeringens motstånderska, inom och utom Parlamentet, på laglig väg torde framskrida. Wilkes dagar förstår man först, då man sjelf besök England. De resande, som skildra engelska friheten, fram ställa för oss till detta ändamål ett uppräknande af lagar. Men lagarne äro icke friheten sjelf, utan endast dess gränsor. På continenten har man icke hogrepp om. huru mycken intensiv frihet ofta är sammanträngd inom dessa gränsor, och ännu låset mindre om gränsp)evararnes lathet och sömnaksighet. Endast der, hvarest de beskydda emot magt innehafvarnes nycker, bevakas dessa gränsor kraftfullt och vaksamt. Då de öfverträdas af magten, då uppstår hela England, så, som en enda man, och godtycket hämmas. Ja, det ta folk, afvaktar icke ens frihetens kränkande, utan, så for; den endast hotas, uppreser det sig väldigf med ord och handling. Julidagarnes fransoser uppstodo icke förr, än godtyckets kolfslag, Ordonnancerna, hotade att krossa dem; sed. naste Majdagarnes Engelsmån afvaktade icke första slaget; det var dem redan nog, att han, som redan i andra länder afrättat friheten, fått svärdet i händer. Dessa Ungländare äro