Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1832, sida 1

ns let tet ten rn, af oliperoende är, destomer är samhällets bestånd tryggadt. Under idernas oändliga splittring förenar sig der allt till lagens upprätthållande, Få Detta är en af den Brittiska statsförfattnin gens stora fördelar, och man kan icke betrakta dem utur en lärorikare synpunkt, Monarkiens tillvaro är der, mera än på alla andra ställen, operoende af Monarkens personliga egenskaper och den aktning, folket hyser för honom, Hvarföre? Jo, ty när man eger en regmator, ställd midt uti systemet, för att förekomma maktens afsteg, så har man mycket mindre att frukta af den högsta styresmannens personliga fel. Hans makt att skada är, jemförelsevis, ganska liten. Också har man ofta sett Monarken utsatt för de friaste anmärkningar, till och med för de djerfvaste satirer, utan att vördnaden för Majestätet lidit deraf, eller den Konungsliga makten erhällit den ringaste stöt. representation i England blifvit angripen, Underhuset har icke tvekat, att frän alla håll mottaga petitioner om hvad man kallar en parlaments-reform; och det har deruti handlat visligen; ty en vägran att mottaga dem skulle endast hafva ådagalagt, att man fruktade det allmänna omdömet, J Hvar och en känner, huru strängt nationalDessa petitioner medföra ingen våda. Afsigten är, säger man, att nedsätta folkets aktning för Kammaren. Men, om de tillvitelser. de innehålla, äro grundade, om Kammaren verkligen blifvit alltför beroende i förhållande till Kronan, alltför oberoende i förhållande till nationen, eller om den endast visar en stark rigtning åt detta håll, så kan den begärda reformen icke vara annat än ganska önskansvärd; och huru ekulle den kunna åstadkommas, annorlunda, än derigenom, att det närvarande val-syrtement nedsattes folkets opion ? Om tvertom allmänheten finner olägen heternaaf en förändringstörre, än fördelarne dervi d, om foläsrepresentati on en kan bibehålla sinpopularitet, om den, med ett ord, eger nationens förtroen deg så falla petitionerna af sig sjelfvay och den friaste granskninghar; långt ifrån att skada, deremot ästadkommit den helsosamma följd, att den upplifvat hos representationen känslan afsin ansvarighet och sina plig ter. ) Man finner öfverallt och förnämligast bland de högre folk-klasserne personer, som, utan att ogilla granskningsfriheten i allmänhet, likväl nästan alltid fördöma den i de särskilda fallen. Deräs idkeliga klagan är, att man blandar för mycken hetta, häftighet och bitterhet i anfallet samt söker att uppreta publiken, ; stället för att upplysa den; och de tadla sådant icke blott såsom opassande, utan äfven säsom oförsigtigt och tjenande att från sig aflägsna dem, hvars gunst man borde söka. Detta är en förebråelse, som den politiska granskaren sällan undgår. Den är ofta förtjent, jag bekänner det, och detta är ett ganska stort ondt; men också är denna befattning ganska svår att fullgöra, när sådant skall ske med redlighet och nit, Man må framdraga missbruken i de fogligaste ordalag, men utan att träda sanningen för nära, så blir allt klander alltid bittertför dem, sOm derför äro fö remäl; svärligen lärer man på förhand kunna beräkna, hvilka uttryck man skulle välja för att undslippa deras tad) Ma detta till en hörjan tjena såsom ett enkelt svar på det j skrik, som, äfven hos oss, höjt sig emot dem hvilka klandra — sSorm U Trntatjonen och önska en reform deri!