Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1832, sida 1

i vår sida aldrig någon synnerlig tillgifvenhet för detsamma ägt rum, Nu då politiska förhållanden Jalkat denna brinnande kärlek — så beflitar 818 Danmark likväl, att gifva oss bevis derpå, att denna kärlek icke aldeles slocknat, derigenom att detsamma på allt möjligt vis gynnar vår handel. Man kan ej annat än blifva rörd, öfver en tillgifvenhet som ej kan besegras, och derföre vill det väl också synas, som denna ihärdighet hos våra grannar, slutligen ändock tillvägabragt ett nalkande å vår sida för att icke beskyllas för otacksamhet: men, uti de flesta falleu äro vi dock ganska ogena. i För dem som mindre bemmastadde, skola draga i tvifvel, denna ännu existerande kärleken hos våra grannar, är man skyldig upplysa: att, denne icke är utan skäl; — ty det är af alla erkändt, att näst de finska, äro de affairer som Köpenhamn bedrifver på Sverige, de mäst lönande, och lära sysselsätta ej mindre än en zdel at denne stads act iva köp män, De mästa transitoaffairer uti Elseneur referera sig till Sverige: Förra fisklägret Fladstrand, har, genom affairer på Sverige ej längesedan blifvit en sjöstad, — och äger nu ej allenast en god hamn, utan ock jemväl, skall samma efter berättelse, mera utvidgas. Allt detta är dock något. Danska styrelsen å sin sida gifver sig all tänkbar möda, för att underhålla en rätt liflig traffik emellan dess egne och Svenske undersåtare; och derföre accomoderas de sednare på allt möjligt vvis, t. e. vill någon uti Köpenhamn kopa sig e tt stycke tyg, som bland hundrade ligga packa de uti en bal på nederlag, så står detta genast till yenst, under behörig ullsyn, att detta stycke tyg ock verkeligen går utur landet. Vill någon som r I har uti Elseneur liggande en pipa Rom eller 4 Cognac om 150 kannor, hafva densamma omkapel par på käril af omkring 39 kannor, eller hafva ompackadt ett fastage Caffebönor uti säckar 2 hållande c:a 100 g., så sker det gerna, under den tillsyn som ofvan nämndes, Hos oss deremot är 3. man ingalunda hugad att reciprokt accon( modera Danskarne, hvilket är besynnern ligt — ty hos oss i Sverige får någon packe, bahl 8eller fastage på nederlag eller crelitupplag — ej rubbas; — utan såsom derblifvit på nederlag upplagdt,sä måste ock, uti samma dt skick antingen exportation eller förtulining skel ! Detta förekommer, insänd, vara något mindre artigt, ty den gent öfvsr GÖö18 I theborg liggande hela Jutska kusten torde hafva lika så stort behof deraf att blifva accomoderade hos oss, som vi tvertom, derföre, att i GÖer, theborg, som tämmeligen deltager i verldshandeln, el(och än mera skulle kunna göra det, varor borrell de kunna skaffas till bättre pris för Juten-(land, än från Köpenhamn, hvilket allt en blick på chartan, och när dryga Sundska tulen, len jemte dryga transito-afgifter utt Danmark härer-sttill läggas, klart som dagen bevisar. aeUti ett stycke visar sig väl en öfverensståms44. mande benägenhet till välvilja, nemligen deruti, an. att det är respective Å reciprociteter tikåtit Svenall. ska och Danska öpna båtar, att få inoch utföra kalallt, hvad som till inoch utförsel är tillåtit 3 men C2ka detta är ock allt, ty ut Danmark är det Svensh eller Dansk båt tillåtit, (af hvad drägtighet sow hälst) att, srån Danska Nederlagen få til, Sverige öfverföra hvad quantite af varo som hälst, uti deras inkomna ursprungli oa lll ooo O Aler ompackade. Hos oss deremo