Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1832, sida 1

på Me RR till Revolution i handeln. vil (forts. fr, N:o 103.) vä i Å a Hafva nu dessa stora resultater vunnus på de kar arbetares bekostnad som spunno bomullen? Har ske nförandet af maschiner minskat handarbetet eller: nedsatt priset derå? Snarare har just motsatsen inträffat. I sjelfva verket räknade man före uppfin ningen blott 7,900 med bomullsspånad sysselsatte arbetare I England; 10 år derefter steg deras anval till 352,000. Före maschinernas uppfining erhöll en spinnerska 20 sous, sedan har hon (på sam: ma tid) förtjent 50; en arbetare, som-bekom 40 sous, eri äller nu 5 Franss. Prisen å handarbete har väl betydligt fallit, mon i ansendeagill utomordentliga orsaker. illäggom, att af de PÅrlamontet förelagde ätdrag mbåämtas, att införseln af bomull, från år 1786 till (223, betydligen tilltagit, och att antalet af sysselsatte Aarbetare stigit från 352000 a Jrill 2 millioner. Mendbeh 5 öfverdrift än må råda i de Engelska statistik gifter, återstår dock alltid en betydligåtillkäxt ri sniskoarbetet; och vi hafva dervid hmNmrH:Å matroser, formän, handlande, färgare, kattunståyckare eller så många andra, som draga fördel af denna handel. Derest ej handlingar till jemförande af båda epokerna felades, skulle detsamma kunna bevisas 1afseende på Frankrike, Efter Tullspecialerne för år 1825, skulle qvantiter af använda råämnen föranleda till den förutsättning, att 728,000 personer varit sysselsatte med denna production; och äfven om man reducerar sletta antal till hälften, skulle det likväl 20 gånger öfverstiga antalet af dem, som arbetade vid de små spinnrockarne (det vill säga, som spunno på gamla viset.) Indien har tvifvelsutan lidit under de intrång, som träffat dess industri och dess handel; men man måste besinna, att hvad som af 20 millioner i Asien kringspridda menniskor förbrukats, vida öfversteg den svaga efterfrågan från Europa. Föröfrigt är bandeln med Indien icke afbruten, utan bar blott förändrat sitt föremål: indigo och socker hafva trädt i ställe för calicots och percaler, . Men en annan anmärkning. Om England, inom kortare tid än 50 år, Ökat sin förbrukning af kattuner och bomullstyger från 5 till 153 millioner Liwres, så har icke allenast för detsamma arbetet och vinsten ökats, utan ock för de orter, dit kulturen af bomull spridt sig: Europa sysselsätter, pris vare dess maschinerier, Brasilien, republiken Hayti, hela kusten af Bumana, de Förentå Staterna, Grekland och Egypten. Ändteligen är det icke blott en näringsgren, em production, som tilltagit genom spinnmaschmernes inflytande. Alla industrigrenar, alla productioner hafva derigenom blifvit satta i rörelse: jordegendomar, kapitaler och Europas hela indusri hafva blifvit använde på andra produkter, skapat anare valutor för att förvärfva Valutor i bomull, Production alstar production, consumtion framkal Jar ny consumtionSå kan en enda industri sträcka sin inflytelse till nationernas hela ekonomi, Besynnerligheter.