Dagens Nyheter – 28 december 1874, sida 1

terna, ankommo till stället, åtföljda och bevakade af soldater. Don Fernand hade blifvit arresterad dagen förut på det sätt vi beskrifvit; don Ramiro hade frivilligt, uppå derom å konungeas vägnar gjord anvmaning, inställt sig i fängelset. Alla medspelarne i detta drame, hvars fyra första akter redan voro utspelade, befonno sig sålunda samlado för att äfven deltaga i sjelfva slutscenen. En djup tystosd herrskade; en hvar väatade med spändt intresse att få höra och so den ännu okända upplösningen, åt hvilken böde!ns närvaro förlänade en hemlighetsfall, men på samma gång förfärlig betydeise. Konung don Carlos upplyftade hufvadet, kastade ögonen ännu cn gång på den moiska porcien, och då han såg att ingen kom, ät han blicken stanna på don Inigo, som inder inflytelsen af deona isando biick sände en rysning gwnomlöpa alla sing emmar. — Don Inigo Velasco af Haro, sade hin ned en röst så klar, att den hördes af alls, astän han icke talude högre än vanligt; ni sar begärt hos mig två gånger, utan stt unna stödja er begäran på något avtrgligt skäl, att jag måtte skänka lifvet åt en uen, som två gånger förtjenat döden. Ni är icke ävgre min riksöfverdomare. E:t sol lopp genvora menniskomass:n, och lion Inigo gjorde en röre!se, likssom äwnade