Dagens Nyheter – 21 december 1874, sida 1

Små populära zoologiska notiser. XX. Ekorren. (Sciurus vulgaris. Tin.) En grupp af däggdjuren har blifvit kallad 9Inagare (glires) På grund af dessa djurs sätt att tillegna sig de födoämnen, hvaraf de lefva! de gnaga nömligen i sig desamma. Ett bland de mest tramstående kännetecknen på gnagarne är, att de ha 2 toemligen m222, Mejselformigt tillskärpta framtänder i öfre och likaledes i nedre käken. Dessa tänder äro hos alla, utom haren, bruna eler brungula. Hörntänder begagnasicke. Kindtänderna åter äro antingen knöliga eller strecktecknade. Till. dej gnagare, som hä knöliga kindtänder, hör vår vanliga ekorre. Hvem känner ieke till detta lilla vackra, ) lifliga djur som i afseende på vighet kan J anges för nordens apa, en af våra skogars täckaste lefvande prydnader! Men — för bättre minnes skull kan jag gerna opåtaldt få iof att redogöra lite för hans yttre. Ekorren är röd som en räf på hufvud, rygg, nmvang, sidor och ben, nemligen gommartiden, men. mer eller mindre grå eller gråblå om vintern. Året igenom är han på undre delarne af kroppen hvit med något gtlaktig anstrykning. Följande. varieteter. af ekorre förekomma dock, nemligex: a) hvit med röda ögon, b) kvit med svartå ögon, c) af vanlig färg med yttre hälften af. Svangen. hvit,.d) helsvart och e) svartbrun. 4 NET Ekorrens längd är vanligen omkring 9 tum, hvartill kommer. den alltid en tum längre än sjelfva kroppen varande svansen. Ekorren skulle, om han vore menniska, gär hert vara mycket tjusad dfver sin kropps väl. proportiomerade former: han är smärt som en vidja och har ändå aldrig begagnat snörlif. På hvardera främre extremiteten har han 4 fingrar med klor och en tummelitenstumme med nagel. på samt på hvardera bakre extremiteten .5 tår och en liten städad fotaula, af eget skin naturligtvis. Ögonen äro stora och. svartbruna, öronen ganska långa, men mycket kavat rättuppstående, med hvar sin hårpensel försedde. Jag får be herrar genuina zoologer så mycket om ursökt, för. den min fantasi, att jag. städse tyckt ekorren med afseende på hufvudet likna en den mest näpna lilla bångstyriga — häst. Detta oaktadt får jag dock sanningsenligt nämna satt ekorren har både mycket långa morrhår och tillstymmglse till harmunthet på öfverläppen, under hvilken underläppen sitter sågrom inbyseshjon utan ringaste framsv:ende egenskaper, men får likväl vara med som gäri;en i hvar lek, alldeles likt mången på enahanda vätt qvalificerad menniska gynnad af andre Omständigheter. Svanseng långa hår äro delade åt båda sidorna sora fanet på en fjäderpenns, Ekorren tillhör hela Sveriges rike, men är dock mera allmän, (vulgaris) ju längre man kommer uppåt norden. Han bevämnes ock med flera namn, såsom det gamla ikorn, hvarom jag påminnes uti en mycket ålderstigen drömbok, der det heter: Om ikorn att drömma betyder att föda barn; vidare ikoninge, ekaninge, gråskinn och gråverk — apropå hvilket senare namn jag kommer ibog anekdoten om en hysterisk qvinna, som försäkrade det ingen sorts värk fatins som hön icke hade baft eller hade; förutom gråverk. d (I parantes sagdt, tar. jag för gifvet, att det var samma en, som sade gig ha ätit all slags lax utom — Savolax. Ekorrens lyone är sådant att han tycks gå i ett rus, ett glädjerus hvar dag, dock utan att förtära spirituosa. Det är minssnn inte alla menniskor, som kommit gå långt. En af mina vänner, en ung glad Upsaliengare, är dock på god väg härutinnan, hvilket kan skönjas af följande egendomliga appsats, som han ständigt har liggande på skrifbordet bredvid: sig. — Den lyder ord för ord sålunda: Utdrag ur mina oförda räkenskapsböcker : Herr iv Y debet. Tillberr mig sjelf credit. rtal: Årtal: Hvilket som helst. Som i debet. Datum. Datum. Likaledes. Dito dito. An. rusgifvande An. Full valuta beflnidum . : . . 1 kr. kommen för ..1 kr. Subjektiva behag deraf ..t, .. vc 2 , Subjektivt behag för 2 ,, Objektiva galenSamma 8 kr. skapen dito . 4 , 4 En dags bakis värdt att slippa 3 , Saldo? En dags bondis Herr värdt att slippa . 3 , Rusdagen särskildt:ss:4 2 Bakisdagen dito 2 Bondisdagen dito 2 , jag till godo. af herr ig sjelf för hvarje rus, som kan såsom sådant er.