möter på yägen — skall mottaga budbäraren från Frankfurt? sade konungen, i det han stannade framför ziguenerskan. — Hvilken budbärare? f:ågade Ginesta, — Pen. som; skall meddela mig, om det är Frans I eller mig kejsarvärdigheten i denna-stuad tillhör. — Gifve Gud, att ni må vara den utkorade, sire! sade Ginesta. — 0! om jag är kejsare, utropade don Carlos, då skall jag börja med att återtaga Nespel, som. jag lofvat påfven; och sedan kommer turen till Italien, som jag afstått åt Frankrike, Sardinien, som jag ... Haa märkte först nu, att han högt uttalade de tankar, som rörde sig i djupet af hans gjäl, och att han icke; var ensam. Han strök sig med handen öfver pannan. Ginesta begagnade sig af denna ögenblickliga tystnad. — Om vi är kejsare, skall ni då gifva honom nåd, sire? sade hon. -— åd? — Åt hvem? t honom, åt Fernand, åt den som jag älskar åt den för hvilkens själ ni ålagt mig att bedja intill mina dagars ända. t sonen, som siagit sin egen far? sade don. Carlos med en oefterhärmlig sträfbet och köld i sin röst. Ginesta sänkte hufvudet. Hvad skulle hon väl svara på en sådan anklagelse, i synnerhet då hon hade framför