Dagens Nyheter – 18 december 1874, sida 1

lJas den förberedande, men borde egentligen, med hänsyn till gagnet, kallas I den tidsförödande, ty något annat än tidsförlust medför den ej. Fem s8. k. tvångsämnen, d. v. s. sådana, i hvilka examinanden måste visa sig ega minst godkända insigter, skola med: verklig nytta, med det resultat att studiet medför ett stadigvarande gagneligt inflytande på den blifvande juristens duglighet. för sitt kall, under en å två akademiska läseterminer inhemtas! Resultatet är lätt att förutse: behållningen för den blifvande juristen blir i vanliga fall ingen — det inlärda fördunstar lika fort, om icke fortare, än det inpluggats. Lexläsningen ensam, utan tid eller håg att smälta lexorna, har alltid denna följd. De förberedande studierna äro emellertid : undangjorda. Den unge juristen skall nu studera lagen. Men huru skall detta ske och huru sker det? Man skulle kanske kunna tro att nu åtminstone borde det blifva ett vetenskapligt studium, som komme att idkas. Nej, vistelsen vid universitetet är dyr, den praktiska verksamheten den hufvudsakliga eller åtminstone. den enda vinstgifvande delen af den juridiska banan, de teoretiska insigterna i det praktiska lifvet af jemförelsevis ringa värde, då ej. till dem kommer den juridiska praktiken; allt detta gör att den unge studentens förnämsta om icke enda ögonmärke blifver att så fort som möjligt efter väl förrättadtjärende; d. v. s, efter en lyckligt absolverad examen, kunskaperna må vara aldrig så knappa, endast han ej blir ckuggad, få vända universitetet ryggen. Studierna bedrifvas härefter; den genaste vägen att nå målet är den s.k. kollegiivägen; man tar kollegier, h. e. man går i sällskap med ett eller annat tjog kamrater, försedd med handskrifna anteckningar af professorns föregående enskilda föreläsningar i ämnet; och afhör mot hetalning alla eller åtminstone de flesteg af professorerna i fakulteten enskilda undervisning i deras respektive läroämnen, inpluggar ur dessa kollegiihäften i minnet en mängd årtal, lagparagrafer, indelningar, underafdelningar o. 8..V., med ett ord, man läser lexor dag ut och dag in med sådan ifver och sådan flit, att man aldrig får tid att tänka på dem. Den 8. k. kollegiiläsningen är nästan den enda läsning, som ifrågakommer; den är åtminstone den enda som absolut fordras för att genomgå den vanliga. s. k. juridiska embetsexamen, och hvarför skulle man då besvära sig med någon annän, besvärligare och mera tidsödande: lagens grund och anda får man jui alla fall veta genom praktiken. Två å tre år hafva gått sedån den förberedande examen aflades. Professorerna hafva hållit sina offentliga föreläsningar hvarje term till gagn för vetenskapen och dess adepter, men sina ewuskilda — med frågor och svar alldeles som i katekesen — till ännu större gagn, som det synes, för lärjungarne och — för sig. sjelfve, Civilrätt, processrätt, kriminalrätt, statsrätt, kyrkorätt, grundlagar beskattningsväsende, krigsrätt, folkrätt, med ett ord, alla möjliga rättert äro lyckligt och väl genomgångna och inlärda hos den blifvande examinatorn, n. b. till det omfång och med den grundlighet, som af det 8. k. kollegiet och kollegiigifvaren betingas; den Juridiska katekesen är nödtorftigt studerad och inlärd från början till Slut. Tiden är nu inne: att tänka på att taga sin examen. Men innan dess kan det, tänker man, måhända vara. skäl att äfven läsa litet annat juridiskt tryck än Svea rikes lag och författningssamlingen, i händelse, mot förmodan, de skriftliga profven skulle visa sig vara alltför kinkiga. Hvarför inte? Det kanske dessutom inte kan skada att utom professor A:s öfvertryck i civilrätten hafva en liten aning om professor B:s sedan många år tillsängliga tryckta bok i samma ämne, faetån professor A. synes hafva förklarat der oduglig genom att som examensbok först fordra sina handskrifna föreläsnin3ar i ämnet och sedan sitt töfvertryckt, 1. e. den officiella ehuru icke i bokban. leln utgifna och således. ej. heller för profanum vulgus tillgängliga redaktionen if samma föreläsningar, eller möjligen på något annat sätt än endast genom orofessor C:s. kollegier sKaffa sig kännelom om kriminalla sens verkliga innehåll och mening-Cenom att läsa hr D:s bete i ämnet, ehuru detta har till aukor ej en professor, utan en landtdomare. (cke alla juris studiosi falla på den idn; nen en och annan kanhända gör det.