Dagens Nyheter – 18 december 1874, sida 1

tt—— Om den juridiska undervisningen vid universiteten. En förut omtalad insändare i Nya Dagligt Allehanda, lärare vid juridisk fakaultet, bar för någon tid sedan sökt ådagalägga. att orsaken till denöfverklagade underlägsenheten hos vårt lands rättskipning i jemförelse med främmande länders låge tti felaktiga föreskrifter beträffande kunskapsfordringarne för den vanliga juridiska examen, bristande ledning vid den praktiska juridiska bildningen m. m., men ingalunda, såsom man i allmänhet föreställer sig, till hufvudsaklig del åtminstone, i beskaffenheten af den undervisning våra blifvande jurister erhålla vid universiteten. Vi äro tacksamma för det medgifvande, som sålunda blifvit gjordt från ett håll, hvarifrån man hittills alltid, som ordspråket lyder, slagit döförat tills, då fråga varit om behofvet af en ökad juridisk bildning hos våra blifvande praktiska jurister — den ärade universitetsläraren medgifver ju åtminstone att det är både önskligt och möjligt att denna. bildning förbättras — men vi tro i olikhet med insändaren att det icke är, vare sig i mindre lämpliga examensföreskrifter, eller i bristande ledning vid den praktiska bildningen i lagfarenheten, eller 1 felaktiga grunder för det juridiska be-. fordringsväsendet, som hufvudorsaken till den ofta mindre tillfredsställande beskaffenheten af ifrågavarande bildning är att söka. Tvärtom, den ligger, enligt vår tanke — och flertalet af sakkunnige torde härutinnan gifva oss rätt — i strid mot den akademiske lärarens mening, just uti den i flera afseenden mera eller mindre otillfredsställande juridiska wumiversitelsundervisningen. Vi skola i beskaffenheten af denna undervisning hemta bevis för riktigheten af detta påstående. Det juridiska studiet vid de svenska universiteten bedrifves i allmänhet på följande sätt: Den blifvande lagstiftaren eller lagskiparen — om det vill sig väl, kanske begge delarne— skall först afltägga den förberedande examen för inskrifning i juridiska fakulteten; han aflägger den och har lyckats att på ett par terminer, i bästa fall en, förvärfva sig de förberedande insigter i filosofi, historia, matematik, latin, franska o. s. v., korteligen de s. k. humaniora, som af hrr examinatorer anses nödiga, för att sedan under skicklige och nitiske lärares ledning kunna med framgång börja öck afsluta sina studier i-den svenska lagstiftningens alla särskilda grenar. Examen kalfree SNANEKESTT SNES AEA AA OA