Dagens Nyheter – 18 december 1874, sida 1

Mercedös uppgaf en suck, och lät sig ledss af donna Flor. ; Några minuter sednare knackade de båda qvinnorna på don Ruiz dörr. — Hvem är det? frågade den gamle ädlingen med dyster stämma, — Jag, svarade donna Mercedes. — Jag — hvilken jag? — Hans mor. Man hörde en djup suck från rummet; derpå nalkades steg, långsamma och tunga, och dörren öpprades. Don Ruiz visade sig med hår och skägg i vid oordåing och med en stirrande, bisier blick. Han tycktes ha blifvit tio år äldre sedan en half timme. — Ni? sade han. Och då han varseblef donna Flor, tillade han: — Men pi är icke ensam. Det förvånade mig också verkligen, att ni vågade komma ensam hit. — För att rädda mitt barn, kan jag våga allt! sade Mercedes. — Sig då in, men ensam. — Don Ruiz, frågade donna Flor, tillåter ni ej er väns dotter att förena sina böner med en moders? -— Om donna Meredås i er närvaro vill säga alt hvad hon har att säga mig, så stig in. — OO, nej, nej! utropade Mercedås. Ensam vill jag komma, eller ock går jag ej in.