Dagens Nyheter – 9 december 1874, sida 2

Och dock, fastän detta sken var så svagt, måtte det ha besvärat den unga fl:ckan, ty bon reste sig upp för andra gången, och med enfsuck af trötrhet drog hon för sängomhävget till skydd mot lampan, så att, under det att de två nedre tredjedelarne af hennes bädd förblefvo öfvergjutna af det blåaktig skenet, som liknade månans, var den öfre tredjedelen insvept i ett nästan fullkomligt mörker. Hvarje qvinna har varit femton år, hvarje man aderton, och säkerligen bevara de aila uti den vrå af minnet, som står i förbindelse med bjertats innersta, hågkomsten af hvad de då sågo när de gläntade på denna ungdomens port, som leder till paradiset. — Vi skola derför ej försöka att beskrifva donna Flors drömmar; de skulle genom ett sådant försök endast varda nppblandade med en materialism, från hvilken vi ej kunna frigöra oss. Rosens färg wgör en sammansättning af hvitt och rödt; en ung flickas dröm utgör en sammansättning af hopp och kärlek. Småniogom upphörde det sköna och ljufva barnet att drömma vaken och försjönk i de drömmar, som åtfölja sömnen. Hennes förr till hälfteu öppna ögonlock tillslötos, hennes tillsutna läppar öppnades till hälften, någonting liknande ow mola sväfvade meilan den yttre verlden och hennes tanke, hon lät några suckar undfalla sig, som blef