Dagens Nyheter – 30 november 1874, sida 2

någon hög rang, utan för alt bedja om en nåd... Om mina krafter öfvergifva mig, så att jag icke längre kan stå, skall jag knäfalia inför er; — mer jag sä:ter mig icke i Philips och Johannas sons värvaro ... Ack, min Gud..Den unga flicken tystnade åter; den starka rörelse, som de frambosvurna minnena väckt hos henne, var för ett ögonblick henne öfvermäktig. Men snart återvann hon herraväldet öfver sig sjelf; och vördnadsfullt kyssande den hard, som konungen röckt henne, forisatte hon berättelsen. XVII Konungens lit de parade. Min mor, sade den unga flickan, stannads länge der hon sstt sig eller rättare dor hon dignat ned. Dagen förflöt, utan att man erhöll några andra underrättelser om konungen än deonu: Konungen hade intagit sängen, så snårt han å erkommitl till slotte:, Den följande dagen fick man veta, alt konungens ullstård ytterligare försämrats. Degen derefter åter berättades att konun