Dagens Nyheter – 30 november 1874, sida 2

j RÄTTEG.och POLISNYHETER. Civilingeniör Upmarks mördare upptäckta. Då vi första gången omnämde förre strafffångarne Hjerts och Tektors gripande, meddelade vi i sammanhang dermed att antydan gjorts hos polisen derom, att Hjert och Tektor möjligen kunde hafva föröfvat eller åtminstone varit delaktiga i morden å civilingeniören Upmark och dennes körsven August Larsson. Som dessa antydningar likväl voro grundade endast på sannolikhetsskäl, var den största varsamhet af nöden, helst man icke visste huruvida Hjert och Tektor hade några medbrottslingar. Följaktligen var det, såsom vi äfven förut antydt, af högsta vigt att undersökningarne bedrefvos i största tysthet. Dels genom skriftvexling med åtskilliga myndigheter inom landet och dels genom sammanställande af flera omständigheter, vunnos efterhand sådana upplysningar, som gjorde det otvifvelaktigt att Hjert och Tektor ensamma voro gerningsmännen. Dessa, hvilka emellertid till en början envist förnekade att efter sitt sista frigifvande från Långholmen hafva begått något som helst brott, men så småningom medgåfvo att de gjort sig skyldiga till de djerfva inbrottsstölder på Gotland samt i Linköpings och Nyköpings län, för hvilka de voro misstänkta, kunde siutligen icke reda sig mot den ena besvärande omständigheten efter den andra, som mot dem framhölls beträffande morden. Till sist vaknade äfven deras hårda sinnen, och de syntes känna ett oemotståndligt behof att lätta sina skuldbelastade samveten. Resultatet häraf blef att först Tektor i lördags och sedan Hjert i går inför t. f. polismästaren Rubenson fritt och otvunget samt, såsom det vill synas, under djup ånger, blandad med bätvan öfver det straff som väntade dem, erkände att de natten till den 1 september med begagnande af skjutvapen föröfvat morden å Upmark och Larsson, i tro att det åkdon, hvari dessa färdades, var postdiligensen. Dervid hade så tillgått att förbrytarne ställt sig i försåt på hvar sin sida af vägen, dolde, den ene bakom en löfruska och den andre bakom en tallruska, hvilka de för ändeamålet sjelfva uppsatt. 1 öfrigt hade omständigheterna vid mordens föröfvande varit ungefär sådana som genom tidningarne förut omtalats. Några närmare detaljer lära icke från polisen stå att erhålla förr än den vidlyftiga rapporten öfver det med brottslingarne hållna förberedande förhöret hunnit uppsättas samt vidare ransakning egt rum i poliskammaren, hvilket -torde kunna ske mot slutet af veckan. RÅDHUSRÄTTEN. Mustjufnad. Kontoristen C. E. Nyman, hvilken från sin husbonde, grosshandlaren F. J. Sucksdorff, tillgripit uppburna medel, 962 kr.87 öre, dömdes i lördags af rådhusrättens sjette afdelning att för hustjulnad undergå 6 månaders fängelse samt att i 3 år utöfver den ådömda tiden vara medborgerligt förtroende förlustig. Mordförsök mot qvinna. Målet angäende maskinisten G. A. Wallentin, hvilken sökte att med knif mörda hustru Hageman, har lottats på rådhusrättens sjette afdelning. Det förevar i lördags. Wallentin vidhöll sitt erkännande. För efterhörande af hustru Hagemans tillstånd och för inskaffande af läkarebetyg uppsköts målet på åtta dagar. Bestraffad vårdslöshet En fångknekt å Långholmen, J. P. Pettersson, var en dag för kort tid sedan utkommenderad att hålla vakt öfver ett par af straffångarne, under det dessa sysselsatte sig med rengöring Petters son behagade emellertid efter en stunds förlopp aflägsna sig från fångarne. När han kom tillbaka, hade en af dessa, vid namn J. Pettersson, begagnat sig af tillfället och rymt. Han anträffades ej långt derefter i närheten af Nytorget å Söder. Men fångknekten instämdes för rådhusrätten. Målet lottades på fjerde afdelningen och har deuna nu dömt honom till fyra månaders fängelse för grof vårdslöshet. LÄNS-CELLFÄNGELSET. Stöld och tvegifte. Vid ifredags hållet ting å länscellfängelset härstädes undergick häktade torparen Anders Blomqvist från Svarfvaretorp i Ekerö socken ransakning för stöld af ett arti hvete, som han var misstänkt för att oloffgen ha tillgripit å Medhamra gård i Ekerö socken. Han erkände stölden, men förnekade att ha tillgripit mer än en och en half tunna. Men som värre var, så stod han äfven anklagad för tvegifte, hvilket i vårt land mera sällsynta brott han äfven bekände sig skyldig till att hafva begått. Han tillstod sig nemligen först ha varit gift i Ludbo socken i Småland med Charlotta Abrahamsson, med hvilken han i äktenskapet har haft tre barn, och, sedan han förlupit henne och begifvit sig upp till Svartsjölandet, är han sedan år 1852 gift med sin nuvarande hustru, med hvilken han har sex barn. I första äktenskapet kallade han sig Anders Andersson, men i det andra Anders Blomqvist. Målet blef på förekomna anledningar uppskjutet på tre veckor. oa nr 2 rf a gg nr nn