till prinsessan Alexandra. Att sällskapets. värda sujetter ej kunde uppbära deistycket förekommande personligheter faller af sig sjelf, men då anordnandet af den scen, hvarpå handlingen försiggick: de kejserliga praktgemaken å slottet i o:t Petersburg här framställdes på det mest alldagliga sätt, utan tillstymmelse till hvad handlingen fordrade, så tedde det hela en ljuf harmoni, der, såsom en recencent yttrade i Handelstidningen, ej fanns tecken till hoflif. Fru Elfforss har visligen öfvergifvit det högre dramat och i stället låtit sina förmågor försöka sig med folkpjeser och operetter. Så ha Nerkingarne och Javotte gifvits, men båda utan synnerlig framgång. Musiken till Javotte har åtskilliga ganska melodiösa ställen, men libretton är underhaltig samt öfverflyttningen till svenskan platt och missvårdad. Styckets tre hufvudpersoner, tre af sällskapets damer, erinrade mera om bedagade mör, än unga tjusande tärnor, som kunna sätta hjertan i brand. Öfver det hela hvilade en tungsinthet, som också meddelade sig till den fåtaliga publiken och gjorde stämningen tråkig. Såsom en egenhet må nämnas, att å båda teatrarne gåfvos för första gången på samma qväll nya stycken, men å intetdera stället hade man lyckats samla, som det på teaterspråket heter, halft hus. Vid jemförelse mellan det det sällskap, som nu gästar å Nya teatern, och de båds, hvilka aflöst hvarandra å Mindre, kan man ej annat än lyckönska Göteborg till erhållandet af en stående teater. En sanning är väl, att hr Ringnrs sällskap lemnar ej så litet öfrigt att önska, men det är dock en stomme att bygga på, som i en framtid kan blifva något af, och vida att föredraga framför de landsortssä!lskaper, som för närvarande hemsöka landets teatrar. Tvenne nya tidningar bådas här till nyåret: en illustrerad, på det andliga området, och en skämtsam, en liten Nisse, som lär skol? döpas till Tidkulan, och der rikets andra stad, witzarnes stad, skall få en organ. Utgifvarnes namn torde jag nästa gång bli i tilltälle meddela, och nämner för dagen blott att en af dem är en witzande manufakturhandlande, och en annan är Göteborgs erkändt förste witzmakare och ordlekare. Till en början skall nykomlivgen blott två gånger månadtligen utgifvas och säges att profnumret skall utgifvas uuder december månad. Att den nya tidningen skall på ett värdigt sätt, fastän med skämtets och satirens vapen deltaga i de brinnande frågorna för dagen, derför äro de personers namn en borgen, hvilka uppgifvas såsom upphofsmän och ledare af företaget. Göteborg får nu verkligen ett nytt hotell, Såsom i ett föregående bref nämdes har grosshandl. M. Heinemann inköpt det till hotellbyggnad särdeles väl belägna Hennigska huset vid Gamle port. Byggnadsbolagets skicklige arkitekt har nu under arbete ritningen för husets apterande till ett tidsenligt hotell. Flera personer som varit i tillfälle se den uppgjorda planen härför uttala sig i berömmande ordalag öfver det sätt hvarpå arkitekten, hr Pettersson, löst sin uppgift. Jag torde framdeles få vidare orda härom.