Dagens Nyheter – 18 november 1874, sida 2

Sällskapet Par Bricole. Par Bricoles stiftelse. Det lär numera svårligen kunna afgöras m, och i hv .d sammanhang, någon äldre getaltning af detta sällskap och dess ordens-äsen stått till de af Bellman flera gånger ;esjungna riddarslag och ordenskapitel. Att 3ellmans, P. B:s förste ordensskalds, bearjetning haft verksamt inflytande på det nu rarande Bricoleriets förhållanden — skrifver n erfaren forskare i dessa ämnen — röjer ig nogsamt i dagen för P. B:s vinterhögtid, len 4 december, Barbaradagen, som af hoom blifvit vald. till åminnelse af och ära åt ans farmoder, Barbara Klein, ehuru både under hans tid och efteråt denna högtid blifvit firad nästan lika ofta å annan som på nämda dag. Olof Kezrel har länge, och som vi tro äfven inom nämda ordenssamfund, gällt såsom. den egentliga stiftaren; och statuterna lära väl nu och framdeles bibehålla honom på denna hedersplats, enär den af honom med ritus försedda kommendörsgraden hade sin första högtidliga sammankomst den 15 maj 1779. Men senare forskningar vilja inrymma både C. I. Hallman och C. M. Bellman prioritet inom samfundet. Ett positivt bevis för P. B:s tillvaro åtminstoce före 1775 anses ligga i ett bref, hvaruti den först utnämda jubelkommendören, kommersrådet J. Medling, den 1 juni 1829 aflägger tacksägelse för inbjudning till mottagande af denna värdighet. Det heter deri: Det första så kallade ordenssällskap, der ja inträdde, var P. B.; det uppkom sålunda, att p: en källare, Kejsarkronan kallad, i hörnet af Fredsoch Drottninggatorna (nuvarande nr 6 vid Drottninggatan), infann sig om qvällarne notarien Hallman, som på någre samlade åKöraros bekostnad drack ett eller annat glas punsch, hvarunder af honom upplästes några Bacchanaliska sånger; flere samma källare freqventerande personer ville i de slutna rummen intränga, men sådant kunde icke ske utan den vanliga aftonsocietetens tillstånd. Sällskapet ökades och Hallman var kanske-lika (stor?) ordensvurm som någon ännu lefvande. Nu inkallades Bellman, en af oss godkänd Bacchanalisk poet, som med sina arbeten gaf sällskapet en sorts consistance, under namn af Par Bricole, som det visst kunde kallas, då det verkligen pår bricole tillkom. Någon slags ceremoni erfordrades för att göra det ordensenligt, och då inkallades sekreteraren vid Kongl. theaterdirektionen, Kexell, att ej al1enast iordningsätta vissa formaliteter, utan ock, i öfverensstämmelse med dessa, förrätta Introductionsoch Secreterare-göromål. (M. omnämner sedermera, att han år 1775 ingått I Frimurareorden, Nvaraf följer P. B:s tillvaro före nämda år.) F Det har å flera håll varit antaget, att C. I. Hallmans patentåtion öfver Sackenhjelm gifvit upphöf till sällskapet P.B. Isitthögtidstal-den 15 mej I829 säger krigshofrättsrådet Claös Livijn: En af Hallman hållen parentation samlade en afton några vänder; den glada aftonen följdes af flera dylika; och på detta sätt bildade sig ett sällskap, hvars sämqväm snart blefyo bekanta för sin sprittande munteörhet. I den äldsta ritualen för de år 1799 stiftade riddaregraderna läses också (enligt uppgift i sällskapets. matrikel för 1873-1870: De fordna. Par Brieoles nu alldeles nedlaggda 3 första Riddare Graderne voro första gången allmänt samlade att afhöra Brodern Håättmans arentation öfver Såckenvhjelm den 17 November 1774) på källaren Kejsarkronan; firade sedermera der och på Stadshuset i flera år deras Bacchanaliska Högtidsdag, den 4 December eller Barbara-dagen, den vi ännu till deras minne, dock på ett anständigt och lysande sätt, årligen celeprera — Dessa Bacchi Riddersmän upphörde alldeles ned sina våta och burlesque nöjen, Commendeursgraden, af den till Bacchi och nöjets dyrkande danade, nu hos oss allmänt saknade Brodern Kerel componerad, hade sin första högtidliga sammankomst -på Stadshuset den 15:de Maji 1779; Hvilken dag vi äfven årligen fire såsom Bricolleriets rätta Insticktelsedag. Par Bricoles senare historia. Kaptenen G. F. Stjernecrantz lärer 1778 nämts till ordens förste generalordförande, hvilken då var P. B:s högste chef. Han efterträddes 1784 af borgmästaren OC. E. Oldenburg och dennu 1788 af öfverinspektoren D. G. Nescher: Stormästareembetet inrättades 1799, och dess innehafvare hafva varit: 1799—1811 bergsrådet J. Cederstedt, 1811— 1813 borgmästaren C. E. Oldenburg, 1813 1820 öfverinspektor D. G. Nescher, 1820— 1822 öfverstekammarjunkaren grefve M Stenbock, 1822—1830 hofsekreteraren IL Hjortsberg, 1830—1832 justitierådet J. H Pettersson, 1832 (från februari—december) vice presidenten OC. IL af Röbson, 1832— 1857 presidenten P. Westerstrand och frår 1857 k. räntmästaren H. Sehlytern. Af mera framstående skalder. och författar har sällskapet såsom ledamöter räknat: C I. Hallman, CO. M. Bellman, 0. Kexål, B. Lid ner, J. H. Kellgren, J, G. Oxenstjerna, J. D Rosenstein, A. N. Clew jet ve rAB a MH NH —— pH a sm Am Ls mo pe ar Valerius, N. Von d, berg-Edelorantz, C. J. Lindegren, Ol. Livijr en I J. M. Stjernstolpe, B. von Beskow, OC. F Dahlgren, J. L. Heiberg, m. fl. Bland to07 ör) Sättare: kapellmästarne Uttini, Naumanr te. ) Heffner och J. F. Berwald, abbe Vogler, Ed de ) Brendler, A. Randel, F. J. Preumayr, J. ( ärBoman, m fl. Bland solosångare: OC. I Lundström, Petter Bruhn (om hvilken Bel