man bland de utsedda ledamöterna ingen enda utom universitetsskrået stående person. Med dyka fakta för ögonen kan man icke ungå att lifligt önska en ändring i de principer, som hittils gjort sig gällande vid kömiteernas tillsättande. Det lider intet tvifvel att riksdagen ber medel i sin band att åstadkomma en sådau ändring. Den praxis, som nu tillämpas, leder i sina konseqvenser erdast till inrättandet af nya tillfälliga tjeaster, som visserligen kuopa synas lämpliga såsom grstifikationer åt trogna embetsmän, men sanverligen icke bereda staten em nytta, som motsvarar kos