Dagens Nyheter – 17 november 1874, sida 2

sonal, som brukar fisnas på dylika andalusieka utskänkningsställen. Värden hede ett öppet, vänligt ansigio, han såg västan hyggligsre ut än i alimänbet spanska värdshusvärdar; och intet tecken syates vittaa om att lokalen användes såsom något samlingsställo. Också hadåe chefen gifvit order om att färden skulle fortsättas, och truppen hade tågat vidare. . Den hade marscherat ända til Albams, utan att upptäcka någonting, somkande anges förtjena uppmärksamhet; med undantag af de här och der uppförda grafkorsen. Men kors äro ock så vanliga saker i Spanien att soldaterna just icke synnerligen iörvånade sig öfver deras tillvaro. I Albhsma hade emellertid befälhafvaren inhemtat upplysningsr, och man hade tillrådt honom att koncentrera hela sin uppmärksamhet kring värdshuset Den moriska konungen, som man påstod vara på en gång operationernes medelpunkt och banditernes tillflyktsort. Följden höraf var, att truppen, utan att förlora någon tid, återvändt med sin chef i spetsen. Det var sex franska mil från Alhama till värdshuset Den moriske konungen, och hälften af detta afstånd hadeyredan blifvit tillryggalagdt at truppen, då soldaterne möte dona Inigos tjenare, som, utom sig af förtviflan, sårad och. blödande, kom emot dem i vild fart och ropande på hjelp.