Dagens Nyheter – 14 november 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. inn Det finnes en fråga som för närvarande diskuteras i nästen alla europeiska länder. Hvart man vänder ögat skönjer man de mer eller mindre oklara konturerna af denna Ahasverus-gastalt som går igen! icke blott vid folkmöten i Skåne och valmöten i Stockholm utan äfven i tyska rikedagen, i franska nationalförsamlivgen, i schweiziska nationalrådet o. 8. v. Vi vilja i dag, med våra läsares tillåtelse, egna några ord åt den gchweiziska nationalförsamlingens förhandlingar angående genomförandet af den härorganisation som står i samband med den revision af republikens grundlag som sistlidna vår företogs. Den nya schweiziska härleagen, som är utarbetad af krigsministern Welt och innefastän 256 -hufvudmomenter, fasthåller den gamla militärorganisationen i sina grunddrag men åsyftar en större enhet och centralisation i härväseadet. Regeringens förslag har blifvit mottaget med allmänt bifall och har i det hela med glans passerat genom nationalförsamlingen. Den del af förslaget som framkallat den lifligaste och intressantaste debatten är den gom handlar. om införandet af kroppsoch vapenöfningar i skolorna för gossar fråa och med 10 års ålder. Folkskollärarne måste hädanefter hafva genomgått en militärisk kurs och kunna undervisa i de kroppsoch vapenöfningar som kucna snses utgöra en förberedelse för värnepligtstjensten. I nationalrådet rönte denoa bestämmelse ett häftigt motstånd från de presterliga representanternas sida, enär den nya skollagen syntes dem icke stå rätt väl tillsammans med det inflytande presterskapet hittills utöfvat och fortfaranda vill utöfva inom folkskolan; lagbestämmelserna blefvo emellertid: antagna i mationalrådet med den förkrossande majoriteten af 92 röster mot 19. Bland de förnämsta talarne för denna ge-; nomgripande reform finner man utom krigsministern deputeraden Stämpfli. Med en majoritet af 56 röster mot 31 antogs äfven det förslaget att skollärarne hädanefter skola vara värnepligtiga; dock ega skolstyrelserna rättighet att med hänsyn till undervisningens : kraf göra vissa inskränkningar i fråga om skollärarnes vapenöfoingar. Man väntar att: hela lagen ;kall blifva antagen äfven i stän: derrådet och ait den schweiziska republiken således skall komma att ega ett försvarsvägen som kan betrygga dess sjelfetändighet och i ännu högre grad än förut göra dess armå-organisation til! ett mövster, särskildt för de mindre nationerna. Äfven de xtörre militär-staterna torde hafva åtskilligt att lära af Schweiz, Österrike afekaffade två år efter 1866, det år då detta land vid Sadowa fick lära känna folkhäreus öfverlägsenhbet öfver yrkesarmår, legningsrätten och eger i närvarande stund en armå om 613,084 man samt en talrik reserv och ett landtvärn uppgående till 278,100 mean. Dernäst kom Frankrike den 27 juli 1872, eller två år efter det senaste krigets utbrott, och antog samma system, men mo-: difieradt på ett nästan ännu rationellsre sätt. Frankrike har afskaffat friköpning och legning samt utsträckt värnepligten, som förut omfattade 9 år, till fulla 20 år, så att derstädes hvarje vapenför man nu kommeratt tjena 5 år i den aktiva hären, 4 år i reserven, b år i landtvärnshären och 6 år i landtvärnsregeryen. HSlutligen bar Ryssland, gom icke gerna ville acceptera reformen, efter att hafva gjort samma. erfarenhet som de öfriga makterna, genom en lag af den 1:sta (13:de) januari detta år gjort för hela riket