Dagens Nyheter – 11 november 1874, sida 2

han vet att jag var på väg till Granada i följd af en befalining från konung don Carlos; uch får bat böra, alt jag iöke kötnimit frain, så skall han förstå, att jeg blifvit mör dad, och då blir det icke med en vextio års gubbe och en femtorårig flicka, ni få att göra, utan med ett helt kompani ruska och dugtiga krigare! Vi fåso, stråtröfvare! vi få se, banditer! om ni äro liks tappra, när pi möte koöungens soldater och ha att strida ex mot en, som ni äro nu, då Hi stå tjugu imot en. 2 Godt! svarade en bandit, må konunzens söldater komma! Vi veta hvika det är ni menar; vi sågo dem passera i går. Men vi ba en fästning, som de ej kunna intega, och uvaderjordiska gådgar, hvilka leda härifrån till bergen der borta. — Och för resten, inföll ex annan; hvöm har väl sagt, att Vi vilja mörda dig, gubbe! Om du tror det, gå bedrager du dig; vi mörda endast fattiga stackare; som: vi ingenting kunna förtjena på; :men förnäma herrar, hvilka, . såsom du; kanns betala en någorInoda .rusdlig lösepenning, sådana akta vi tvärtom mycket :nogsy för att icke någon skada måtte ske dem; och beviset börpå är, att. famäån du redan: hunnit bryts at din väsja och ilia tilltyga ett par al vär kamrater, så finnes äavu ej en enda. skråma på din egen kropp, otaeksar me! Nu biandade,zig ep ;påt, klar ooh väliju