Dagens Nyheter – 10 november 1874, sida 3

ansigtet, då hon skulle stiga upp i vagnen, och reste sin väg, lemnande henne der hon stod. Historiens epilog är roande. Då den verklige kusken fått höra hvad som skett, ansåg han sin värdighet komprometterad och skref följande bref till sin herre: Herr baron! — jag är en fattig neger, men jag skulle aldrig hafva uppfört mig så på en kuskbock som ni gjorde när ni begagnade mitt! namn, min peruk och min färg. Om jag haft någon aning om huru ni skulle bete er med dem, skulle jag visst aldrig anförtrott dem åt er. Jag säger upp min plats hos er och bjuder er farväl. Li Stig ner ett steg, då du lager hustru, säger Talmud. Se här en person, som bokstafligen följde detta råd. Det var år 1841. Skådespelaren X. i Berlin hade just begifvit sig till hvila och en ljut sömn sänkte sig ner öfver hans ensamma läger. Då hördes plötsligen skärande nödrop från gatan. X. springer upp, ilar till fönstret och ser derigenom en fyllbult, som af alla krafter klappar om sin hustru. För att hindra ett förnyadt störande af hans nattro besluter sig hr X. stt uppträda som äktenskaplig fredsstiftare. Han springer ner på gatan och knuffar undan fyllbulten. — Skäms ni inte att på ett sådant sätt behandla er stackars hustru ? — Hvasa, hustru, stammade den druckne, jag vill ej mer veta af henne. Vill någon ge mig ett par thaler för henne, skall han gerna få behålla henne. — Se här, min vän! Med dessa ord sticker X. handen ner i fickan, tar fram 2 thaler och ger dem åt den vildsinte mannen. Fruntimret följer X. och — det som är det märkvärdigaste — tills denna dag har hon ej lemnat honom. Sedan trettio år tillbaka lefver detta så underbart sammanförda par det lyckligaste familjelif. Att historien är sann, påstår en tysk tidning. Osäkert är det. Hur står det till med er man, fru Petterssou? — Ja, det är svårt att säga, herr Andersson. Doktorn säger att om han lefver till i morgon finnes det någon förhoppning, men om han inte gör det, fruktar han det värsta. Sorgligt nog. Jag mötte nyss vår gamle vän Dak, sade en irländare till en bekant, och blef riktigt bestört vid att se huru han sjunkit ihop till nästan ingenting. Du är mager och jag är mager, men han är magrare än både du och jag tillsammans. Det svartaste af allt. En tysk skämttidning besvarar den frågan: hvad är det svartaste af allt? på följande sätt: När en påfligt sinnad neger, klädd i svart drägt, midt i becksvarta natten sitter i en djup källare och spisar kimrök samt dricker bläck, så är det det svartaste man vet.