Dagens Nyheter – 6 november 1874, sida 2

Musik och teater. Om måndag uppträder på kungl. teatern hr Westberg som Alfredo i Den vilseförda. Hr W., be d med en vacker tenorröst, har under lång tid idkat sångstudier i Paris. — Fröken Olenae Falkman har låtit höra sig i flera af våra större provinsstäder. Hvad framgång hon fortfarande gör spörjes af landsortstidningarne. Vi anföra ett par yttranden. Nerikes Allehanda säger: Vi ha redan förut yttrat den åsigt att fröken Falkman för sin framgång har att tacka mindre de för öfrigt mycket rika röstmedel som stå henne till buds än det själfulla, om varm och djup uppfattning wittnande föredraget, en åsigt, hvilken vi här funno ytterligare bekräftad på ett sätt, som är öfver allt beröm. Och i Norrköping prisas hennes klangfalla och mycket sympatetiska röst samt smaken, enkelheten, ädelheten och själfullheten i hennes föredrag. Om man bara kunde få höra henne i operan! :— Fru Wilhelmina Norman-Neruda har nyligen uppträdt på en konsert i Frankfurt a. M. Härom skrifver en tysk tidning bl. a.: tFru N. hade här rikt tillfälle att lägga i dagen sin sällsynta och utmärkta talang. Också befinner hon sig otvifvelaktigt i denna stund på höjden af konstnärlig fulländning: högsta renhet i spelet, behaglig afrundning i förening med en viss frimodighet i föredraget äro de egenskaper, som med rätta ställa henne bland vår tids förnämsta fiolertister! Att konstfärinnan rönte det lifligaste bifall och blef flera gånger inropad, faller af sig gjelf. — Nya teatern i Stockholm torde komma att öppnas den 15 januari — samtidigt med riksdagen. — Dervid skall inträffa det egendomliga att ett nytt stycke gifves der för första gången och jemväl på Nya teatern i Göteborg, k. teatern i Köpenhamn och Kristiania teater. Hvad det skall bli näpet att få läsa recensionerna från dessa skilda platser. Stycket blir ettdera af Björnstjerne Björngons nya skådespel: En Fallit (En bankrutt, eller hvad den skall heta på svenska) samt Redaktören. Begge äro nu under inöfning af Nya teaterns personal härstädes. — Enligt. Dagstelegrafen skall skalden i dessa stycken hafva fullständigt slutit sig till den moderna franska skolan och lemnat tvänne dramer, hvilkas innehåll är lika godt och moget som deras form är ren och skön. — Fröken Dolcke, som man på någon tid ej hört omtalas, har uppträdti nya roller och på svenska språket i Upsala. Dess ena tidning, Upsala-Posten,; säger härom: Till sist gafs Prins Kille och fröken Vira, en fantastisk operett, som icke vinner på att ses flera gånger. En särskild betydelse fick dess uppförande nu genom fröken Dolckes uppträdande som fröken Vira och rollens återgifvande af henne på svenska språket, Äfven i denna för hennes konstnärsart främmande roll gjorde hon sig dock gällande som den utmärkta skådespelerskan. Fräröst visade sig detta i det lyckliga och i konseqvens aldrig felande sätt, hyarpå bön lät det vara tydligt för åskådaren att den för flicka ansedda Vira dock icke var någon flicka. Af laterna och helå hennes spel — om man nu förmått fästa sig endast vid detta — hade man lätt kunnat frestas att tro det man här hade en ung. skådespelare för sig. Få skådespelerskor göra det efter. Största uppseendet gjorde hon dock genom det utmärkta sätt, hvarpå hon, hvars modersmål är danskan, talade svenska språket. För sina vackra och dyrbara köstymer gjorde hon sig nu som alltid förtjent af erkännande. Publikens tillfredsställelse tolkades at buketter, applåder och inropningar. Äfven fröken Rustan, som utförde Prins Killes roll, inropades. Vid söndagens representation firade fröken Dolcke en fullständig: triumf som Preciosa, så vidt annars sju inröpningar samt blombuketter och lågerkransar :i Here omgångar ega någon betydelse. Hon utmärkte sig ock icke blott i spelet, utan äfven i sångeh och dansen. Att närmare yttra oss om hennes återgifvande af rollen . anse vi öfverflödigt inför mängden af inropningar, buketter och kransar, hvilka naturligtvis bättre än våra ord tolka publikens stämning. Endast det vilja vi yttra, att hennes fortsatta studium af svenska språket medfört det resultat, att hon med fördel kan på detta språk uppträda å hvilken svensk teater som helst, så få erinringar om danskan förekomma nämeraå i hennes svenska uttal; hvilket nu står fullkomligheter långt närmare än vid hennes ätergifvande af Orleanska Jungfrun. Detta bevisar på en gån; en ovanlig energi, språköra och lättböjligt talorgan.t — I Paris ha några nyheter förekommit under oktober månad — icke hvad beträffar teatrarnes repertoar, men i fråga om spelpersonalen. : En af dessa nyheter är att den gudomliga Adelina Patti sjungit på franska språket i stället för på italienska. Hon har förvånat parisarne genom Bitt rena uttal af deras språk och jemväl, då hon sjöng Margarethas parti, genom den tragiska sanningen i sång och spel. Men Adelina Pattis uppträdande på franska operan, ehurå hedrande och inbringande, hotade att vålla denna opera en stor förlust. Dess förnämste sångare är barytoaisten Faure. Han har 120,000 frank årlig lön, och det är han eljest nöjd med. Men Adelina Patti fick mer, pr afton räknadt, än hr Faure, och det bef han ond öfver. Här ville ej ens i förhållande tilt den gudomliga intaga detan