Dagens Nyheter – 29 oktober 1874, sida 2

Furst Hohenlohe, Tysklands sändebud i Paris, har i fredags anländt till Berlin. Man antager att denna resa, som synes i hast blifvit beslutad, står i något slags samband med den Arnimska affären. Ett senare telegram upplyser, att fursten redan rest till Varzin. I måndaggnumret omnämdes, att kommunalskatterna i Berlin från och med nästa år komma att fördubblas. Det torde härvid icke vara olämpligt att erinra derom, att denna förhöjning i de kommunala afgifterna måste ske tillfen :väsentlig del för att betäcka stadens minskade inkomster i följd deraf, att den s k. Mehlund-Schlacht-Steuert från och med samma tid kommer att upphöra. Då denna indirekta beskattniog borttages, blifva naturligtvis skatterna jemnare fördelade. x LJ I österrikiska riksrådets första sammanträde den 20 dennes framlade finansministern Depretis budgeten för år 1875, hvilken gaf en bedröflig bild af rikets finsnsiella ställning, i det den utvisade en brist af 12 millioner gulden. Af det hela synes framgå, att orsaken till denna brist bör gökas i en indirekt verkan af börskrisen,i det denna genom att förlama produktionen och förbrukningen och försvaga företagsamheten tilltäppt åtskilliga af statens inkomstkällor. Österrikes finansväsen har sedan 1869 varit i jemt framåtgående; under qvinqvenniet intill 1872 fanns ett nominellt öfverskott af 90 millioner, och för 1873 anslogs ännu öfverskottet till vid pages 3!; millioner. Man har emellertid under de goda åren föör brukat öfverskottet, och skatterna äro förut så stora, ast de svårligen kuona höjas. Bristen öfverstiger också i verkligheten vida de 12 millionerna, då en delinkomstposter, som måste betraktas som afyttring af tillgångar, betydligt förstorade den. Finansministern bebådade derför, att Österrike i den närmaste framtiden skulle blifva nödsakadt att upptaga ett nytt lån, Ett telegram från Prag innehåller ett meddelande om utgången af de i Böhmen nyligen försiggångna kompletteringsvalen. till, det österrikiska riksrådet. I städerna hafva i allmänhet det gamla czechiska partiet segrat; i en valkrets måste omval företagas emellan grefve Martinitz och hans motståndare, som tillhör det nyczechiska partiet. I de flesta landtdistrikterna bafva författningstrogna kandidater blifvit valda; dock uppnådde de nyczechiska kandidaterna på flera ställen aktningsbjudande minoriteter. Nästan dagligen hållas numera valmöten i England, vid hvilka man ofta får höra uttalanden, hvilka hafva en viss betydelse på grund af de personers ställning, hvilka framkomma med dem. Daily News innehåller nästan i hvarje nummer under rubriken offentliga personers tankar om offentliga frågor redogörelser för diskussionerna vid dessa valmöten. Bland mera anmärkningsvärda yttranden förtjenar att framhållas ett föredrag af den bekante parlamentsledamoten Bouverie, hvilken i öfver 30 år haft säte och stämma i underhuset och tillhör det liberala partiet. I hr Bouveries yttrande, som i sista numret af The Economist underkastas en längre kritik, röjer sig en stor oro med hänsyn till Europas framtid, och talaren varnar de. liberala från att bjuda ett systematiskt motstånd mot den nuvarande toryregeriogen. Han säger bland annat: Det finnes för närvarande alla möjliga elementer till allvarsamma skakningar i Europa, och för så vidt jag kan bedöma, skocka sig, vid horisonten åskmoln, som kunna blifva skickelsedigra för hela den civiliserade verlden. Vi se öfverallt väldiga armöer, betydelsefulla nationella antipatier, äregiriga personer och häftiga kyrkliga och politiska stridigheter. TI alla orter ligga frön till en kamp, som förr eller senare, måhända ganska snart, skall bryta ut. När vi se att den utländska politiken skötes med klokhet och försigtighet af regeringen, så böra vi, ehvad vi höra till det ena eller andra partiet, under nuvarande omständigheter på det sorgfälligaste undvika allt, som på något sätt kan framkalla förvecklingar. Framtiden får utvisa om denna politik är den klokaste. Oss synes gom om det bästa sättet att förekomma häftiga politiska kriser vore att i tid söka undanrödja de missförhållanden, rom framkalia dem. I slutet af en längre uppsats, föranledd af den bekaute bindu-fursten Nena Sahibs gripande, utropar den engelska tidningen Daily News: Intet medlidande! Om dödsstraffet skulle upphäfvas hos oss, så borde man uppskjuta dess afskaffande så länge, att denne man, hvars brott är en vanära för h -JN. Saka. ha Ars oo