Dagens Nyheter – 17 oktober 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. De franska tidningarne ha: berättat att den spanska regeringen genom sitt sändebud i Paris öfverlemnat till hertig Decazes ett längre memorandum, i hvilket uppräknas alla de särskilda tillfällen, vid hvilka cärlisternablifvit gynnade från Frankrikes sida. Tillvaron af detta aktstycke har nu blifvit bekräftad af Moniteur. Utan tvifvel kan denna diplomatiska handling betraktas såsom ett svar på den not, gom den franske utrikesministern för någon tid sedan aflät till marskalk Serranog regering, och uti hvilken hr Decazes tillbaksvisar de mot den franska regeringen riktade beskyllningar för att den skulle se igenom fingrarne med den af carlisterna bedrifna insmugglingen af vapen öfver Pyrentergränsen. Som bekant ha dylika beskyllningar gjorts icke allenast mot Mac Mahons regering utan äfven mot Thiers och nationalförsvarsregeringen. I det svar, som hr Decazes afgaf på den not, hvilken i sistlidne juli månad tillställdes honom rörande denna sak, öppfordrades den spauska regeringen att inkomma med noggrannare uppgifter rörande det öfverklagade förhållandet. Det är till följd häraf som den spanska regeringen låtit utarbeta detta nya aktstycke, hvilket specificerar alla de särskilda tillfällen, vid hvilka Frankrike: under: de senaste fyra åren åsidosatt sina förpligtelser eåsom neutral makt. Den spanska noten är mera omständlig än i det bela af synnerligt intresse, hvadan vi icke anse oss föranlåtna att ur densamma lemna några utdrag. Det anse vi oss dock icke böra förbigå, att den spanska regeringen medgifver att den har skäl att beklaga sig äfven öfver en annan makt — synbarligen England — som sjövägen tillför carlisterna vapen och krigsförnödenheter. Det finnes dock en skillnad mellan Frankrike och denna makt, i det att den senares läge nödgar de fartyg, som föra krigskontraband att underkasta sig en lång och riskabel sjöresa, hvarigenom affären visar sig mindre lönande. : Af den spanska noten framgår, att det icke är så mycket vapentillförseln från Frank: rike som väckt ond blod hos de späaöska republikanerna utan fast mera det skydd som de franska myndigheterna lemnat carlister, som flyktat öfver gränsen. Ibetraktande häraf kommer noten till den slutsatsen att de franska embetsmännen vid gränsen böra afskedas, att alla carlister böra utvisas ur Frankrike samt att en bättre samverkan bör ega rum mellan den franska och spanska gränsbevakningen. Till slat fäster den spanska regeringen uppmärksamheten på det oegentliga i det. förhållandet att det liberala Frankrike, tvifvelsutan möt sin vilja, gjort sig till ett med absolutismen i Spanien. Utaf noten, hvilken framlemnades af det spanska sändebudet i Paris, markis Vega