Dagens Nyheter – 13 oktober 1874, sida 1

Kungl. Operan. Den bergtagna bar åter låtit böra af sig och visar sig alltmera tillhöra den stadiga rasen, som vet att fasthålla sin position på den slipprigaste af alla tiljor. En lefvande kompositör händer sådant icke alla dagar; när en författare (i hvilken väg som helst) lemtat vår planet, så kanoniserar man honom, äfven om han i lifstiden varit rätt underlägsen, men dessförinnan ignoreras vanligen i synnerhet förfjensten, och hr IHallström kan lyckönska sig att redan på denna sidan himmelriket hafva segrat. Åtskilliga nyttiga ändringar ha m mora vidtagits, hvaribland i synnerhet den anda bägarens indragning (akt. 4): en högst förståndig åtgärd, som minskat den möjliga misstanken att Ingeborg i dekokter och artificiella vatten inhemtat sina mäktigaste känslor. Saken qvarstår väl än, men sättet är mindre påfallande. Afven är det stora ballettänalet (akt. 3) betydligen afkortadt. Ännu en eller par afkortningar i 3:dje och 4:de akterna Bkulle kunna medföra nytta, ehuru de lära vara förknippade med vissa svårigheter; för framtida repriser torde de dock kunna rekommenderas. : En lifvad och vårdad framställning bidragör väsentligen till operans framgång: Kark återges numera af hr Janon i 3:dje och 4:de akterna på utmärkt sätt, ehuru partiet delvis är omlagdt; i första akten deremot rör han sig ej alldeles med den frihet och humor, som man af denna talang kunde vänta. Fröken Riego och hr ArnoldsonFpryda nu som förr sina platser: den förra genom den natursanna simplicitet, gom så väl öfverensstämmer med bergkungabrudens älskliga väsen, och den senare genom sin sannt artistiska uppfattning af partiet, hvari här och der blott något mildare accenter vore att önska. Några musiken beträffande enskildheter spara vi till en snart blifvande anmälan af de från trycket utgifna styckena ur operan. W. B.