Dagens Nyheter – 7 oktober 1874, sida 2

MELNEROTTETUNIE Utrikes-Nyheter. Den 1 i denna månad hade den franska nationalförsamlingens permanenta utskott ett sammanträde under ledning af presidenten Buffet. Af ministrarne hade endast justitieministeftn Tailhaud och kultusministern de Cumont infunnit sig. Afven utrikesminietern Decazes var frånvarande, såsom det antogs, emedan han icke önskade inlåta sig i något meningsutbyte angående frågan om Orenoques återkallande från de italienska farvattnen. Deputeraden Mahy, tillhörande yttersta venstern, fick först ordet. Han anhöll att af justitieministern erhålla upplysning angående de separatistiska (anti-frapska) rörelserna i Nizza. Justitieministern hr Tailhaud svarade att prefekten i Nizza förnekat sig hafva låtit borttaga den franska fanan från rådhuset i staden. Äfven frågan om Bazaines rymning kom på tal, hvarvid justitieministern förklarade, att exmarskalken blifvit bevakad med mycken stränghet och icke skulle kunnat smyga sig undan om fängelsevakten gjort sin pligt. Diskussionen angående denna fråga företedde för öfrigt intet af intresse. Ordet lemnades sedermera åt hr Bouillerie. Han beklagade utrikesministerns frånvaro och erinrade om den diskussion, som under föregående sammanträde blifvit förd i Oreneque-frågan. Man hade då påstått, att ingenting nytt passerat i denna fråga, men nu påstods det med bestämdhet att Orenogque skulle återkallas. Talaren önskade veta huruvida detta beslut äfvensom erkännandet af Serranos regering vore resultatet af någon befallning, som regeringen från ett eller annat håll emottagtit, eller om det endast kunde betraktas såsom en vidare utveckling af det regeringssystem, som hertig Decazes fullföljt. Frankrike hade ju en gång betalt sitt krigsskadestånd och borde väl sedan vara oberoende af Tyskland. Justitieministern svarade att ban alls icke hade öfvervägt denna fråga och att hertig Decazes icke infunnit sig vid utskottets sommanträde, då han icka mottagit någon inbjudning till detsamma. ; Grefve MAboville af yttersta högern be-: gärde derefter några upplysningar angående Brysselkongresgen, men erhöll till svar att denna sak sorterade under utrikesministern, som var frånvarande. För den händelse att några anmärkningar skulle riktas mot Frankrikes utrikespolitik, så vore hertig Decazes beredd att uppbära ansvaret för densamma, och de klagomål mot honom, som från det ena eller andra hållet komme att framställas, vore han helt visst i tillfälle att bemöta. — Deputeraden Picard hade derefter ett längre anförämde angående de officiella valkandidaturerna. Han erinrade derom att man under kejsardömet beständigt protesterat mot desamma, men icke desto mindre hade den republikanska regeringen återinfört dem. Justitieministern förnekade emellertid attregeringen uppställt några officiella kandidater vid de senast försiggångna fylinadsvalen till nationalförsamlingen. Förhandlingarne angående de öfriga frågorna företedde föga af intresse. Med anledning af Thiers tal i Vigelle, ur hvilket vi citerat enskilda delar, yttrar den bonapartistiska tidningen Libertå följande: Talet i Vizelle är det farligaste, som någonsin hållits utom kammaren. Gambettas tal äro öfverträffade, ty Thiers ord hafva en auktoritet, som förlänar dem en särskild betydelse. De äro hotande för ordningen, för vår kredit, våra finanser och hela landet. Betänken hans ord, alla I konservativa deputerade! Sen afgrunden, som oppnar sig under edra fötter! Republiken. framträder. Vill marskalk Mac Mahon till sammans med hr Thiers blifva dess beskyddare? Om han ej vill spela en dylik roll, hvilken ej heller synes honom värdig, hvad ämnar han då göra för att hejda den demokratiska öfversvämning; som hotar att uppsluka oss? — Det är en rörande radikal konsert, som ledsagar den berömda re