Dagens Nyheter – 6 oktober 1874, sida 2

ät hats a ära En ung fransman, tillhörande en högst aktningsvärd familj i Marseille hade blifvit betagen i en sångerska, som narrade honom till tusende dårskaper. Hon hade blifvit engagerad för att uppträda på ett cafb-chentant i Pera och afreste tillfölje deraf häromdagen till Konstantinopel, dit hon åtföljdes af sin älskare. Men! den senares kassa minskades hastigt och — hvilket föröfrigt icke alls är att undra på — fröken Coras (det var sångerskans namn) tycke för den unge mannen minskades i proportion derefter. Hr de C. började att spela för attreparera affärerna, men förlorade i stället det lilla han hade qvar. Sångerskan hotade honom med ögenblicklig uppsägning.. End vacker dag infinner sig hr de C. hos Cora, gör henne bittra förebråelser och dager slutligen fram en revolver ur sin ficka, affyrar ett skott mot sin älskarinna och riktar derefter vapnet mot sitt eget bröst samt faller på golfvet, badande i sivt blod. Fröken Cora hade händelsevis en liten ,spansk mops i, sitt knä; denne träffas af skottet i stället för hans herrskarinna, Hr de C;s blessyr är ganska allvarsam; men man tror att hans lif kan räddas. x x Volkszeitung meddelar ett rykte att ezxkronprinsen af Hannover, som för närvarande vistas i Köpenhamn och äfven kommer att besöka Stockholm, står i begrepp att ingå förlofoing med danska prinsessan Thyra... Welferprinsen såsom svåger till Englands och Rysslands tronföljare — wutbrister Volkszeitung — hvilka politiska kannstöperier erbjuda sig ickel ok kk I England följer man, som bekant, med stort intresse de kyrkliga reformerna i Tyskland. Det är icke längesedan Englands protestanter : afsände tacksägelseadresser till kejsar Wilbelm och furst Bismarck för deras kraftiga åtgärder mot uitramontanismen. Den 7-oktober kommer nu, berätta engelska tidningar, ett anti-katolskt folkmöte att hållas i Glasgow. Vid detta möte komma följande 6; resolutioner rörande den borgerliga och religiösa friheten att framläggas: 1) Då den romerska kyrkans grundsatser och läror innehålla de högsta politiska anspråk, ja fordra den högsta domsrätten i verldsliga och andliga angelägenheter, så innebär den okontrollerade och oinskränkta tillvaron af en sådan lika mycket politisk som kyrklig organisation en kränkning at frihetens ndsatser och ett afträdande : af ifrågavarande lands oafhängighet och sjelfstyrelse. 2) Roms närvarande uppträdande i Tyskland är ett exempel på denna politiska organisation. Rom -försöker der under låtsad andlig censur, som dock innefattar verldsliga straff, att påtvinga tron på ofelbarhetsdogmen och att göra en del afbefolkningen: främmande för statens intressen, samt usurperär sålunda i verkBgheten landets regering. . Mötet uttaler derför sin sympati för den tyska regeringen i striden med ultramontanismen. 3) Mötet uppmanar den britiska regeringen och parlamentet att med alla till buds stående medel bekämpa: den påfliga hierarkiens anspråk på herravälde, öfver verlden,. i England. 4) Så. mycket mer uppmanas till denna strid å parlamentets och nationens sida, emedan det är en alldeles klar sak att bakom ofelbarhetsanspråken på verldsherravälde i England och hela verlden, står jesuit-organiseringen.! 5) Ärhundradens erfarenhet visar att den romerska kyrkan förstör moralen, förderfvar vetenskapen, omstörtar frihet, ordning och nationernas välstånd, att derför den romerska kyrkans tillväxt i ett land är lika betydande med aftagandet af dess intellktuela, moraliska och politiska makt. 6) Uppdrager mötet att öfverlemna detta beslotåt det tyska sändebudet, föratt genom dess mg öfverlemnas åt tyska kejsaren och tyska olket. x oe Från Turin tölegraferas stt Thiers haft ett långt samtal med Victor. Emanuel. Han aflade sedermera en visit hos stadens mär och -besåg derefter åtskilliga fornlemningar, beledsagad af boffjenstemän. Hr Thiers mottog besök af i Turin boende fransmän och svarade på den adress: de tillställde honom, att det vore nödvändigt att republiken uppehölles i Frankrike, enär en monarkisk restauration vore omöjlig. Han tilllade att -hofsamhet, tålamod och försakelse nuvore oundgängliga för den franska nationen samt slutade med att betona vigten af ett vänskapligt förhållande mellan Frankrike och Italien. ; SRARKROORE TOR OA NRA aE RATTEN SER ARTS BIG VE 0