-— IJ Me Augusta ansågs för en ren nödvändighet att bevista dönna fest. Augusta erinrade sig, midt under det att how upptogs af sina egna toilettplaner, att hon hade en dötter, Bott Hon måste vara förkläde åt vid dylika tillfällen. — Hermance är orubblig i sin flegma, sade bon till Freiendorf; till och med utsigten till ett nöje förmår icke uppmuntra henne. Deh unge mannen kastade en likgiltig blick på flickan. Hon liknar er ickö i något afseende, svarade han med en suck. Det var hans allvar. Sedan han lärt kännå den sköna moderb, kunde han icke begripa, huru han för ett enda ögonblick kunnåt finna den tystlåtna, blonda dottern tilldragande, Hvilken roll skulle han ej ktunnå spela i vörlden med en sådan hustru som Augusta! Tack vare hennes erfarenhet och angenäma personlighet, skalle deras salong blifva den förnämsta societetens medelpunkt. Att gifta sig med en enka gällde i den lag, somm hyllas af la jewnesse doree, för att vara utomordentligt comme il faut; det var pikant, det var chig, och det var också klokt. En enka visste väl hvad hon hade att vänta sig af äktenskapet; unga flickor deremot medförde ofta öfverdrifna, ur fantasiens verld hemtade anspråk ock kände sig bedrägnä och olyckliga, om ej dessa blefvo uppfyllda.