Dagens Nyheter – 30 september 1874, sida 2

din huod och ditt hem god dag; de utgöra dock en del af dig. Nej, nej, du får icke mera stanna borta en hel vecka! Alla embetsresor skola uppskjutas till vintern, då vi icke äro i Bergethal och jag således i alla fall måste lefva dig förutan. Jag skulle verkligen icke gerna vilja bo här, om jeg ej kunde dagligen fara öfver till dig, min käre, bäste farbror Martin. Hon lutade sig intill honom och tryckte vitt ansigte mot hans bröst. — Högburet hufvud! kommenderade den gamle herrn. Huru se vi ut? Något blek — du skulle skämmar, lilla hexa, den färgen passar icke en landtflicka. Du har bestämdt igen börjat gå för sent till sängs. Jag vet huru det är: min fru svägerska gör natten till dag och tvärtom. Det modet passar icke för dig, dertill är din helsa för svag. Jag skall, minsann, rycka upp tant Marie; spenvarm mjölk, har jag sagt, skall du dricka tidigt om morgnarne, och så skall du slippa all oro, alla hetsjagter och alla ändlösa supåer. — För all del låt tant Marie vara i fred; hon skulle bli så bestört, och jag är ju gammal nog för att kunna taga vara på mig sjelf. Du må tro mig, jag är lika frisk som dina träd i skogen; något blek kommer jag väl alltid att vara; icke behöfva alla menniskor ha röda kinder. — Jaså, menar du det, lilla vishet? Det