Dagens Nyheter – 30 september 1874, sida 2

vore mig dock kärare, om du hörde till den rödkindade delen af slägtet. Af hkbeten med den aflidne herr Krause drog Manfred den slutsatsen, att det var dennes broder, öfverjägmästaren han hade framför sig, hvilken efter hvad Augusta tillskrifvit honom, blifvit utnämnd till Hermances förmyndare. Den gamle herrn utmärkte sig just icke genom något fint umgängessätt. Med betydelsefulla blickar pekade han på Wildenhausen och frågade i en ton, som skulle gälla för att vara låg: — Hvem är då den der, som gör dig sällskap så tidigt på morgonen, lilla hexa? Han ser mig något mindre sprättig ut än herr von Freiondorf, han liknar snarare en porson, som är van vid landtlifvet och att stiga upp bittida. : — En vän till mamma, som hon kände redan som barn, och tillsammans med hvilken hon växt upp, hviskade den unga flickan hastigt till honom. — Nå, då bör han vara väl underrättad angående hennes ålder, brummade den oartige svågern. Behagar han dig? — Ja, mycket, evarade hon med stark betoning, och i detsamma rodvade hon. Baron Wildenbausen — öfverjägmästaren Krause, min farbior. Manfred kände sig straxt manad alt hjertkgt trycka den gamles hand; han syntes