Dagens Nyheter – 30 september 1874, sida 2

Stafrim och helrim i ordstäf. I det nyligen utkomna femte bandet af Svenska språkets Lagar fäster Rydqvist uppmärksamhet på det medel att i minnet fästa en hop formelartade uttryck, som våra förfäder egåe och nyttjade i stafrimmen och senare äfven i helrimmen. Verser med stafrim förekomma på våra runstenar, och en mängd formler med stafrim och rytmisk hållning har Schlyter uppvisat i de gamla svenska landskapslagarne, sannolikt som lemningar från en tid, då lagarne i sin helhet hade versform. Men äfven i dagligt tal förekomma ännu i mängd formelartade uttryck med stafrim eller helrim. Rydqvist framlägger följande prof: Antingen ägg eller unge, udd och egg, ut och in (vokalrim), mot och med, hus och hem, i hamn och häl, med hull och hår, hals öfver hufvud, helt och hållet, med buller och bång, slå någon blå och blodig, flink och färdig, ligga för fäfot, med godt och godo, bär syn för sagen, både skam och skada, öfver stock och sten, i hans stad och ställe, till punkt och pricka, tisla och tasla, ha tand för tun.