Dagens Nyheter – 25 september 1874, sida 2

-— 54 — logöt med hvarandra, Viha vår abständiga bergning, hemmanet är iskuldfritt, mör ombestyr de inre hushållsgöromålen, och jag sköter: jordbruket — hvarför behöfver bon då gifta om sig? Jag tycker att hon kunde vara nöjd med de lidanden gom den förgte tillskyndat henne. Wildenhausen lysanade med spänd uppmärksaivhet, för att få höra svaret; samftalet började på det högsta intressera honom. — Och om du gifter dig, hvilket säkert skall ske inom några år, eftergom du har en icke så obetydlig hemgift att bjuda på, huru skall det då gå? skall du för din mors skull våga att följa den, som du älsker? Men om du det gör, så får hon, hvilken ännu är temligen ung och har ett ganska fördelaktigt yttre, helt allena gå en lång framtid till mötes. — Ser du, du kan ingenting svara. Jag vill visst icke säga någonting ondt om din döde fader, han hvilar i jorden och döden utplånar många oförrätter; dock må jag tillstå att, fastän han egde icke så få goda egenskaper, så har han dock ej gjort sin hustru lycklig. Han plågade henne genom sin häftighet, sitt misstroende och sin girighet; du har sjeti ofta nog klagat för mig deröfver. Din mor var en helt upg flicka när hon gifte rig med honom — hvad glädje har hon hittills haft af sitt lif? Nästan ingen; ty mödor, sorger och tårar, det är hvad henneg äktenskap