Dagens Nyheter – 14 september 1874, sida 2

87 — hvad han annars kunde. En ovanlig förmåga att skrapa ihop pengar, hade han dock. Han skaffade sig får och bin, och afkastvingen af dem sålde han och lånade pengarne till brodern mot reverser, löpande med ränta. Jens var nemligen .mycket. driftig; men kanhända han icke var synnerligen sparsam. Medan han uppodlade sin, jord, så att gårdens värde mångdubblades, så växte under tiden skulden. Dvärgens pengar för slogo härvid ingalunda, och det var svårt nog för gårdens egare att anskaffa de gunimor, som behöfdes för förbättringarne å gården. Det fanns dock ön utsigt till att red tiden komma ifrin skulden. Bröderna hade en. farbror, com. var bosatt i Köpenbamn och dref en liten handel der, genom-hvilken han samJat pengar. Han var ogift ochbröderne i Adelvad voro hans arfvingar. Manner — han kallade sig Jensen — besökte en gång sitt fordna hem och fann då ett synnerligt behag i den omsorg, hvarmed. hans fäders gård syntes vara skött. Han talade om, att han npästan önskade att der få tillbringa sina sista dagar, — Så sluta med bandeln och kom hit! sade: Jens. Jag kan inrätta en lägenhet åt er och tillförsäkra er hvad. ni för öfrigt behöfver.. Ni kan ju. betala för.er. — det blir icke gamma förhållande med er som med Johan.