Dagens Nyheter – 14 september 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Det finnes icke så få personer, som tamligen likgiltigt betrakta de socialistiska rörelser, som sedan några år tillbaka förnummits bland de arbetande klasserna inom flera europeiska länder. Man har till och med velat påstå att dessa rörelser endast äroresultatet af revolutionära agitationer, utgående från elementer, som stå helt och hållet utom de egentliga kroppsarbetarnes krets, och man her derför lugnat sig med den förboppningen att rörelserna skulle lägga sig så snart arbetarne hupnit genomskåda ledarnes egoistiska syften. Det torde dock vara skäl att icke alltför mycket invagga sig i en dylik. förhoppning. De svcialistiska rörelserna hafva ingalunda upphört, äfven om pressen mindre: sysselsätter sig med demnu än förr: Sedan Internationalen unde.r de sista två åren varit föga omtalad; uppdyvker nu åter i Bryssel en kongress bestående af medlemmar utaf detta sällskap. Man torde erinra sig att vid Isternationalens möte i Hang i september 1872 en; schism, utbröt. i det att 26 medlemmar — nästan uteslutxgude tyskar — anslöto sig till den af Karl M:wx försvarade centralistiska organisationen af föreningen, under det att en minoritet bestående af 23 belgier, italienare, franumän och spanioner. vägrade. att erkänna centralkomitåns öfvermyndighet och önskade att sällskapet skulle -erhålla. en federativ organisation. Majoriteten valde Newyork till hufvudsäte, hvaremot federalisterna bestämde; Genöve till. samlingsplats. År 1873 höllo emellertid både centralister och federalister ett möte i Geneve; de sistnämde vero representerade af 31 delegerade från 7 europeiska länder; äfven åtskilliga ryska damer, kommunarderfrånParis.-och arbetare voro vid detta möte närvarande, Vid Genevesammanträdet diskuterades en mängd spörjsmål, utan att man duck lyckades komma till något bestämdt resulvat. Man lyckades icke ens blifva enig om betydelsen af ordet arbetare samt. huruvida det vore riktigt att utesluta hvarje bourgeoist från förhandlingarne. : Der framlades äfven ett förslag till ombildning af sällskapet på en af Karl Marx förening fullkomligt oafhängig bas. Detta förslag föll dock igenom; — Den 7 d:r infunno sig omkring .50 medlemmar: -afInternationalen i Bryssel till en ny kongress. Bland de frågor, som der skulle diskuteras, må nämnas: arbetareklassens politiska uppgift; utfärdandet. af ett manifest till; alla arbetareföreningar i afsigt att upplysa dem om anledningen till den ofvannämda-splittripgen iföreningen; sättet för åstadkommande af en försoning mellan centralister och fedöralister; valet att ett och samma: språk (franskan) för: diskussioner och referat m. m.-Af-,den socialistiska tidningen Volkeståat erfar mån att den elsasslothrinska afdelvingenb, på en million menniskors vägnar, hvilka tryckas: af eröfrarens skamliga: ochbarbariska: vk5, insändt-en skrifvelse till kongressen med anhållan ätt densamma måtte uppfordra: den preussiska regeringen till att draga: sina tröpper och agenter från Elsass-Lothringen och låta befolkningen genom en fri omröstning sjelf afgöra sitt öde: Norddeutsche Allg.,. Zeit. anmärker i anledning häraf hånande att detta naiva aktstycke snarare är egnadt att väcka uppmärksamhet hos läkare än hos statsmän, 4 Ett annat samfund af ungefär samma karakter som Internationale, nemligen fenierna, har äfven: börjat: röra på sig. De hafva nyligen hållit sitt trettonde årsmöte i Newyork. Omkring 80 delegerade voro närvarande vid detta. möte, som -hölls: för: lyckta dörrar. Det säges, att man debatterade frågan om en: närmare och regelmessigare vexelverkan med moderlandet Irland.