för en längre ledande uppsats, uti hvilken bladet uttrycker sina tvifvelsmål derom att det skulle hafva varit de tyska fartygen, som tagit initiativet till konflikten. Det är vida sannolikare att carlisterna börjat elden och derigenom beredt Bismarck ett lämpligt tillfälle att direkt blanda sig i striden. Den tyska politiken har nu fått en anledning att, om den finner det rådligt och nödvändigt, sända en ockupationsarmå till norra Spanien. Ett sådant företag skulle dock, fortfar tidningen, hafva sina stora vanskligheter, och tyskarne kunna icke börja striden, utan att föra den till slut. Utan att hvarken öfvereller underskatta carlisternas krafter, bör man erinra sig att till och med Napoleon I:s yppersta härförare icke förmådde uträtta något i Spanien. Dessutom skulle en preussisk intervention i Spaniens angelägenheter icke vinna några sympatier, då man erinrar sig att marskalk Serrano för några dagar sedan utsände ett manifest, i hvilket han förklarade att han ämnade söka vinna de europeiska regeringarnes moraliska understöd, men icke skulle tillåta någon direkt inblandning af främmande makter i Spaniens inre förhållanden, enär en sådan skulle såra spaniorernas nationalkänsla. Times slutar sin artikel med följande ord: Vi kunna icke betvifla att furst Bismarck skall taga alla dessa omständigheter i betraktande innan han tager något afgörande steg och vi kunna derför tills vidare icke antaga att denna lilla artilleristrid skall leda derhän att en preussisk armåkår blir landsatt i norra Spanien. Marskalk Mac Mahon företog i går ånyo en resa till provinserna; han inträffar i dag i Lille, hvarest han kommer att öfvervara de truppmanövrer, som försiggå i morgon och på måndag. På tisdag reser marskalken till Arras och återvänder samma dag på aftonen till Psris. Guizot ligger för döden. Från franska iorikesministeriet har Gambettas tidning Republique Francais fått sig en varning tillsänd. Under ogillande deraf att tidningen på senaste tiden gjort sig skyldig till våldsamma och för den franska pressen vanhedrande utfall, förklararkregeringen att den beslutat icke för framtiden tillåta dylika öfvergrepp. Om de parisiska teatrarnes verksamhet skrifves från den franska hufvudstaden: På Varietes-teatern rustar man sig till uppförande af ett arbete af Victorien Sardou, Les Pres St Gertais, ursprungligen en vaudeville, i hvilken den 70-årige Dejazet för ett tiotal år sedan gjorde furore i en treflig gamin-rol. Detta stycke har nu från en liten bluette af författaren utvidgats till en EN till hvilken Lecoq, den firade författaren till Madame Angots dotter, skrifvit musiken. — På samma teater uppföres för närvarandeett något öfverdådigt skämt, sMormonerna, hvilket är rikt på besatta komiska situationer. — På Theåtre de Chateau dEau har gifvits en nyhet, Le treizieme minuit, ett slags spökpjes, hvilken dock alldeles fallit igenom. — heåtre-Lyrique skall återtaga sitt ursprungliga namn Theåtre Historique, som det fick af Alexandre Dumas d. ä., hvars arbeten, La reine Marsot, Le chevalier de maison rouge, Monte Christo m. fl., här skola återupptagas. — Äfven Theåtre Italien skall byta om namn och heta Theitre Ventadour; med denna scen skall sättas i förbindelse -en Academie lyrique, dramatique et chorographique. Alexandre Dumas, den parisiska demimondens sångare, gifver för närvarande gästroller i biskopliga palats. Så var han en dag på besök hos biskopen af Mans och den följande hos erkebiskopen af Orlbans, hans fromme motståndare inom Franska akademien. Det hviskas något om att Dumas vill, liksom Liszt gjorde en gång, inträda i let andliga ståndet. Jules Simon, förut medlem af septemer-regeringen, har vid ett den 6 d:s i Rheims hållet republikanskt möte gifvit en framställning af den nuvarande politiska situtionen i Frankrike. Han klandrade skarpt let republikanska partiet för dess bristande sammanhållning, hvilken vore orsaken till le nederlag, som det bomapartistiska partiet vå den senaste tiden tillfogat detsamma. Tidningen Univers har blifvit konfiskerad ör en tid af 14 dagar med anledning af det densamma af hr Louis Veuillot gjorda slumpa utfallet mot marskalk Serrano. Hr V. kallar marskalken för den spanska moarkiens monsieur Alphonset och jemför ans militära avancement med Fritz i Storwertiginnan af Gerolstein. Luftseglaren Duruofs och hans hustrus äddning har i hela Frankrike väckt liflig lädje. Så meddelas från Calais: Det är möjligt att beskrifva den glädje, stadsbone kände vid underrättelsen om Duruofs ch hans hustrus frälsning. I ett nu prydles alla gator med flaggor, och på en subkriptionslista, som utsändes af festnämden, oro inom få timmar tecknade öfver 3,000 rank. Innebyggarne tillrusta ett mottaganle, som skall förmå luftseglarne att glömma ina faror och de obetänksamma ord, som Irefvo dem ut på denna öfverdådiga färd. k x x Under det internationela folkrättsinstitutets ammanträde i Geneve har, bland annat, lifvit framlagdt ett förslag till bestämmelser ngående skiljedomstolars bildande. Förlaget innefattar fem särskilda momenter, emligen 1) om ömsesidig öfverenskommelse