Dagens Nyheter – 10 september 1874, sida 2

har skyndat att sända grefve Chaudordy till Madrid i stället för grefve Bourgoing, som först blifvit utsedd till fransk gesandt i Madrid, men nekade att mottaga befattningen, om icke påfven ville erkänna Serranosg regering. Chaudordy har, som bekant, förut varit ackvediterad såsom fransk gesandt i Bern. Äfven i Bryssel och London hafva de nya spanska sändebuden öfverlemnat sina kreditiv, och således har nu en normal diplomatisk förbindelse kommit till stånd mellan regeringen i Madrid och de flesta europeiska regeringar. Don Carlos har emellertid icke lagt sig på latsidan. Alla underrättelser gå ut derpå, att han gör de kraftigaste ansträngningar för att göra sig till godo de fördelar han redan lyckats tillkämpa sig. Carlisterna hafva visserligen afstått från belägringen af Puycerda, men senare underrättelser gifva vid handen att de börjat uppkasta batterier i trakten af Bilbao, hvilket således hotas af en ny belägring. Alla carlistiska officerare, som uppehålla sig i Frankrike, hafva erhållit sträng befallning att ofördröjligen inställa sig vid sina kårer och flera andra omständigheter häntyda derpå, att Don Carlos har för afsigt att med det allra snaraste företaga en större offensiv rörelse. En ansedd engelsk tidning af konservativ färg, vid namn Hour, har nyligen blifvit förbjuden i Frankrike. Anledningen dertill är den att tidningen i en korrespondens från Paris berättat att undersökningen angående Bazaines rymning skall komma att lägga åtskilliga för vederbörande komprometterande saker i dagen. Då Bazaine numera är fri och icke bunden af hänsyn för forna kamrater, lär han icke komma att draga i betänkande att bevisa dessas medskuld-i krigets dåliga ledning. Om man får tro Hour skall Bazaine ha mycket att säga: och -upplysa med klara bevis, hvilka han under rättegången försmådde att begagna sig af, men som nu skola komma i dagen och tillförsäkra honom ett helt annat omdöme af hans landsmän och historien än det utslag krigsrätten fällde öfver honom. Som bekant existerar sedan längre tid tillbaka en rätt allvarsam tvist mellan de båda grenarne af den Napoleonska kejsarfamiljen. Å ena sidan står kejsarinnan och hennes son samt: på den andra sidan prins Napoleon (Plon-plon); de öfriga medlemmarne af slägten äro,som bekant politiska obetydligheter. Denma tvist har :på den senaste tiden framträdt mera öppet än förr, och båda partierna bekämpa hvarandra med den största: förbittring. Prinsen lär efter hvad det påstås snart komma att offentliggöra ett hittills obekant aktstycke, nemligen ett facsimile af ett testamente som Napoleon den förste en gång skall hafva skrifvit och öfverlemnat till sin biktfader, abb6 Vignali, och genom: hvilket han tillstyrkt att från arfsföljdenutesluta sin broder: Ludvigs ätt, derför att denne broder först svek -honöni, och hans gemål just icke gjort sig känd genom någon synnerlig äktenskaplig: trohet. Detta testamente visade abbe Vignali först för. prins Jeröme — den nuvarande prinsens fader — hvilken lät taga ett facsimile af detsamma, men lemnade originalet till Napoleon den tredje. Originalet återfinnes emellertid icke i, det kejserliga biblioteket, men facsimilet skall nu som sagdt oflentliggöras. Det olyckliga-härvidlag är dock att den som publicerade detsamma är just samme person som skulle få fördel af ätt det erkänne: såsom äkta... Det är i ally händelser betecknande för stämningen mellan de båda linierna att de vilja begagna sig af dylika vapen mot dvatenara. ? x I Geneva öppnades för några dagar, sedan, såsom vi förut berättat, det internationella fölkrätts-institutets..andra session. Den första sammankomsten öppnades af hr Carteret, ordförande i stadens kommunalråd. Han erinrade om Alabamafrågans lyckliga utgång genom tillsättandet af en skiljemannadomstol och tog. sig i sammanhang dermed anledning att framhålla. behöfligheten af en: allmän folkrättslig moral. Den borde, förmenade han, kunna åstadkommas såväl mellan staterna som mellan enskilda moraliska individer. Första dagens förhandlingar rörde sig uteslutande kring frågan om upprättandet af internationella skiljedomstolar. Bland de hya medlemmar af detta institut, som hufvudsakligen består af jurister, nämnes norrmannen professor Aschehoug, oc ä Mm rt JES, JES PES, DEIEAFISDER YT SET JNSSIPN I PAFEOs. NER ENE14, FR