Hvarjehanda nyheter. Dyra bokstäfver. Tidning för Venersgborgs stad och -län berättar: Lastångaren Töcksfors, som plägar utan larm och gräl helt stilla och makligt knalla på Göta elf, Venern ocb Dalslands kanal, fick härom dagen det infallet att göra en tripp inåt Kinneviken, troligen i akt och mening att få skåda Srevolutionsgeneralens forna lifgeding, Leckö, och Sveriges ädelsten, Kinnekulle, med. alla dess paradisiska omnejder.-Men det ligger nw en gammal vis varning i den satsen; att ingen bör slå in JR afvägar och den sure ligger alltid i försåt för den, ssom. icke åtlyder goda råd — det. fick nu ångaren Töcksfors äfvensom dess beskedlige förare Nils Andersson erfara. Redan hade den lilla ångaren gladt och fr.modigt stamIS fram , öfver .den breda Venern, som för: tillället afspeglade : morgonens högblå himmel, kantad med purpurbräm, och en bländande gol, sådan som endast är att skåda här i norden på en augustidag, Leckö klärerades. Hellekis prejades an, sKkepparen tog sin tredje buss, höjde venstra handen, gaf tecken åt rorgängaren att bålla babord om land, ångaren-gjorde-en rörelse åt det anvisade hållet; och--snart:syntes den långa kajarmens eller vågbrytaren framför Lidköpings hamn -vänligt. vinka det rykande och nysande draåkskeppet till sig. Spiran af stadens kyrktorh glänste. mot firmamentet som en juvelknapp i shahens af Persien blåa attila och stadens Runde taarnX, de la Gardiska minnet, den egendomliga : rådstngan med fru Justitia på taket, låg öfver det grönskande stora törget som en tårta på ett fat med sallad, Allt var så