Dagens Nyheter – 7 september 1874, sida 2

berömde Sveriges statistiska byrå och den statsförvaltning, hvars förträffliga och sorgfälliga anordningar gjorde så utmärkta och exakta arbeten möjliga som de från statistiska byrån utgående. Han slutade med att föreslå en skål för statsrådet Bergström. Byråchef Kjer från Kristisnia framförde en helsning från Norges folk och särskildt från Kristiania universitet. Han slutade sitt tal med att föreslå en skål för allt närmare förbindelser mellan Skandinaviens universiteter. Derefter ljöd sången: Norges bedste vern og freste. Excellensen Semånow från Petersburg, kommissionens president, föreslog nu en skål för Sveriges folk och särskildt för den ungdom, hvarpå detta folks framtid så väsentligt berodde, Upsala studenter. Derefter sjöngs Till skogs en liten fågel ög Statsrådet Bergström intog nu talarestolen och helsades med applåder. Hans anförande slutade med att höja ett lefve för Upsala universitet och Upsala stad, Ungraren Keleti erinradö (på tyska) om att likasom Sverige vore bildningens förpost (Vertreter) mot norr, hörde hans land till förpostkedjan mot öster. Af detta liknande läge kände han sig kraftigt manad att föreslå en skål för den makt, som för bildningen vore så väsentlig och verksam, nemligen friheten — frihet i vetenskap och forskning, frihet i det politiska och sociala lifvet, oci detta inom alla land, deras styrelseform må vara monarkisk eller republikansk. Es lebe die Freyheit! Vive la libertå! Italienaren Bodio föreslog nu på sitt hemlands välljudande språk en skål för ungdomen, den vid 20 år och den, som ännu vid långt framskriden ålder blommar i hjertat, en skål för alla länders och alla åldrars ungdom. Studentkårens ordförande, docent Almqvist, uppträdde nu, derom vid tillfället anmodad, och höll oförberedd ett tal på franska. Hell dig, du höga Nord sjöngs derpå. Chefen för statistiska byrån, medicinalrådet Berg, uppträdde och beklagade att honom ålåge den sorgliga pligten att erinra derom, att afresans stund vore inne, oåterkalleligt inne, hvarpå han, efter att ha hemburit de, främmande gästerna uttrycken af sin erkänsla, vände sig till de närvarande Upsalaborna och sade dem sitt hjertas varmaste tack för det vänliga mottagande kommissionens ledamöter här rönt. Under tiden hade vid borden, der bålarne voro framsatta, mera enskilda tal hållits, och var det företrädesvis professor Mayr, som här omgafs af studenterna, hvilkas älskling han genast blifvit. Ikläddstudentmössa, bars han ock slutligen i stol omkring under sången: Sjung om studentens. Äfven italienaren Bodio sågs iklädd den hvita mössan. Främlingarne gjorde ett det angenämaste intryck genom den anspråkslösa enkelheten i deras framträdande. Nästan under oupphörlig sång skedde marschen till stationen, der det aldrig ville taga något slut på hurrarop. Kl. 7,5 afgick tåget, under det studentkören sjöng Herr kapten, sätt maskinen i gång: (Efter U.-P.)