Dagens Nyheter – 7 september 1874, sida 2

0 —hon förut haft att berätta. Så reste hon tillbaka, och faster Sofle meddelade henne i afskedsstundenen hel mängd:godaråd-och förmaningar, som hon: dock ej kunde begagna sig utaf; eftersom de ickealls voro tillämpliga på .bennes egendomliga, olyckliga ställning. Hon kom alltså åter till Voldbjerg, der hennes frånvaro knappast blifvit bemärkt. Det märktes ickeheller, att: hor följande natt -lemnade gården; men då hon dagen derefter saknades, var hon spårlöst förevunnen. -Hvarjehanda: hviskades om hennes försvinnande, :i det några menade; att Ihon-satt inspärrad i en kammare på Voldbjerg, medan andra åter trodde, att hon tagit sig sjelf afdaga eller hlifvit mördad. Grannarne visste mer än väl, att det stod illa till på gården. Det är äfven nämit, att trakten var mycket bebyggd; men den var det dock ej i samma grad som nu, och boningarne voro då mera sammanförda i byar. Några nybyggen hade naturligtvis den tiden ännu icke blifvit gjorda på Voldbjergs egor, och Sönderby fanns icke heller till. Mellan Hoverån och kyrkan sträckte sig en hed. Hee kyrka har också sedan dess undergåt förändringar; men det breda tornet med den praktfulla framsidan är ännu detsamma som förr. Tornet är i det afseendet märkvärdigt, att uppe i detsamma finnas två rum, det ena beläget. mot norr, det andra mot söder; och båda erhålla ljus och luft genom