Dagens Nyheter – 5 september 1874, sida 2

Åtal mot domare. Extra rådhusrätt bölls i torsdags i Eskilstuna med anledning af ett åtal, som blifvit väckt mot borgmästaren 5. A. Hallström för missfirmliga utlåtelser mot pigan H. C. Blomberg, då hon såsom snklagad för stöld var inställd till förhör vid dervarande poliskammare den 9 februari detta år, vid hvilken ransakning borgmästaren H. förde ordet. Såsom extra ordförande irådhusrätten var förordnad extra hofrättsfiskalen vice häradshöfdingen E. Karlsson. Såsom advokatfiskalens ombud pppträdde v. häradshöfdingen K. G. Edman. Såväl käranden, pigan Blomberg, som svaranden, borgmästaren Ha Islröm, tillstädeskommo genom ombud. Sedan svarandeombudet sökt jäfva bland de åberopade vittnena, dels bevakningsbefälhafvaren Bothåen, såsom förment författare till klagomålen, dels handlandena Klein och Lundblad, såsom målsegare vid förhöret med pigan B., hvilka jäf af rätten lemnades utan afseende, företogos vittnesförhören, som pågingo i 4 timmar. Af dessa vittnesförhör framgick, att borgmästaren H. vid ifrågavarande ransakning med pian B. i mycket sträng ton talade och röt till enne, och att han dervid begagnade åtskilliga oqvädingsord; och förklarade de sista vittnena sin äsigt vara, att borgmästaren H. betedde sig på ett domareembetet ovärdigt sätt. (E. T.) Straff för oredliigt förfarande. Från Varberg skrifves den 2 d:s: Den i vår ort icke ovanliga praktiken, att skuldsatta personer, för att freda sig från sina fordringsegares anspråk, genom skenköp sätta sin egendom i säkerhet, har nyligen blifvit föremål för välförtjent straff. Åboen Johannes Eliasson i Breshult blef för någon tid sedan lagsökt af lånekontoret i Göteborg och några andra borgenärer samt lät derför i ofvannämda afsigt, innan utmätning hann ske, uppsätta köpeafhandlingar, hvarigenom all hans fasta och lösa egendom bortsåldes, med undantag af gångkläder. Såsom köpare figurerade en medellös arbetskarl Karl Johan Johansson från Grimethon, som någon tid vistats i Joh. Eliassons hus. För att ytterligare försäkra framgång åt sin åtgärd lät Johannes Eliasson uppsätta ny afhandling, hvarigenom Karl Johan Johansson i sin ordning föryttrade fastigheten, !s mantal i Breshult, till en tredje person, Olander Johansson derstädes, ehuru denne senare var omyndig; hvarjemte Johannes Eliasson bofttransporterade på samme Olander Johansson en arrenderätt, som den förre innehade till en annan hemmansdel i Breshult. Den lösa egendomen lät Johannes Eliasson i Karl Johan Johanssons namn försälja på auktion, dervid det mesta inropades af Olander; men betalningen för det till andra personer försålda lösgodset uppbar Johannes Eliasson och nyttjade i öfrigt sjelt egendomen, såsom om någon försäljning icke egt rum. Jonas Petersson i Tokalynga, som hade fordran hos Joh:s E!iasson, lät sig icke nöja härmed, utan sökte Joh:s Eliassons försättande i konkurs, hvilket Faurås häradsrätt beviljade. Sedan derpå i konkursmålet Johannes Eliasson med ed bekräftat, att han icke vore egare till den, på sätt nämdt är, försålda egendomen, har han och Karl Johan Johansson hos häradsrätten blifvit åtalade för sitt förfarande samt den 11 april 1874 dömde, Johannes Eliasson att för bedrågeri mot borgenärer samt mened hållas till straffarbete i 3 år och vara förlustig medborgerligt förtroende för alltid, hvilket senare motsva rar, hvad som förr kallades att vara ärelös, samt Karl Johan Johansson att för sin delaktighet i bedrägeriet undergå dylikt arbete i 2 år och förlora nämda förtroende i fem år efter utståndet straff. Egendomen har i särskildt mål dömts att återfalla till borgenärerna. I utslag den 2 sistlidne juni har Göta hofrätt fasställt straffdomen, men höjt ansvaret för Johannes Eliasson till 5 år, hvarmed fången lär vara nöjd. Strikande poliskonstaplar. Från Sundsvall skrifves: I början af augusti månad begärde öfverkonstapeln vid stadens poliskår Ad. Fr. Rundqvist entledigande från bemälda sin befattning, men erhöll afsked först från och med den 1 september. Det oaktadt upphörde han genast att tjenstgöra. Sedermera ålagd att återinträda i tjensten och i densamma förblifva till den 1 september, vägrade han dock att ställa sig detta till efterrättelse, och blef på grund häraf den 25 augusti, i enlighet med 25 kap. Strafflagen, ålagd att böta 250 kr., samt förständigad attitjensten genast inträda. Då han emellertid ej heller aktade uppå hvad honom sålunda ålagts, utan äfven nu trotsande försummade sin tjenst, dömdes han den 31 augusti att ytterligare böta 300 kr. Poliskonstapeln Karl Mikael Berlin, som på liknande sätt förfarit, dömdes att böta första gången 200 och andra gången 300 kr. Samtliga poliskonstaplarna lära ingått med begäran om löneförhöjning. Korrektorfel. I referatet om Strömbomska konkursmålet, i gårdagens tidning, står haft oriktiga upplysningar, i slutet att vitt ena läs: ovigtiga.