Dagens Nyheter – 4 september 1874, sida 2

Oc knä för henne; men nu reste Kon Big plötsligt upp och tog ett steg tillbaka. — Vet du då, sade hon, när du sjelf kan resa hem? Vet du, huru hög lösepenning min mor kommer att fordra, innan hon släpper dig? — Lösepenning? Hon bar ju redan tagit allt, hvad jag hade med mig? — Men hon vill ha mera; hon kan aldrig få nog af guld och pengar. Kan eller vill du icke skaffa hvad hon begär, så angifver hon dig hos de svenska maktegande; hon vet nog, att hon kan vinna ganska stora fördelar genom att öfverlemna en dansk adelsman i deras våld. 5 Han sänkte bufvudet och teg; men hon fortfor: — Du skulle visserligen kunna försöka fly ur landet, men det skulle utan tvifvel icke lyckas dig, eftersom du hvarken kan välja den rätta tiden eller den rätta vägen. Det kunna endast min mor och jag. Min mor vill ha mycket pengar för att göra dig den tjensten; men jag — jag vill göra den för intet, emedan jag älskar dig. Med dessa ord försvann hon genom dörren till sidorummet, hvilken hon långsamt nalkats. Hon låste igen dörren efter sig, och det var -förgäfveg hdn bad och bönföll, att hon måtte åter öppna den; han såg henne icke, förrän modern åter var hemkommen.