Dagens Nyheter – 3 september 1874, sida 2

Article Image
Enbrefskrifvare till Pall Mall Gazette lemnar några detaljerade upplysningar om det ohyggliga dåd, som den 17 augusti utfördes vid Olot af carlisterna, hvilka derstädes på general Saballs befallning nedslagtade 185 krigsfångar af Nouvilas styrka. Fångarne befunne sig, som sagdt, i Olot, dit regeringstrupper nalkades, hvilka voro på väg till det då hotade Puycerda. Carlisterna fruktade ett försök att frigöra fångarne och förde dem derför till Vallfogona. Det var der som Saballs fattade det rysliga beslutet att låta skjuta dem allesammans. Om man satte sig emot hans afsigt eller om andra skäl ställde sig emot ett dylikt blodbad, är ej kändt; nog af, befallningen ändrades derhän, att alla tulltjenstemän och hvar femte man af de fångna officeratne och soldaterna skulle skjutas, Det skedde och i fånglistan sattes ött kors för namnen på de till: döden bestämda: Dessa 114 man jemte de 75 karabineros fingo derefter marschera till Ripoll; På något afstånd från denna ort fördes de 75 karabineros till venster och soldaterna till höger. När den förstnämda afdelningen, kommit till kyrkogården vid) Llanås, Ripölls församling, underrättades hon att hennes sista stund vore inne. Offren sammanbundos två och två, och då bödlarne vore färre än de som skulle afrättas, fördes dessa i afdelningar på 8, 10 och 12 man in på :kyrkogården, der de skötos. Alla 75 karabineros mördades här på detta sätt; de fleste af dem voro familjefäder; liken gräfdes ned .-på kyrkogården. Under det att detta försiggick, marscherade de 114 soldater, hvilka äfven voro dömda till -dödeb, i riktning mot staden San Juan de Jag Abadezas. Vid pass 1, mil från denna ort gjordes halt och fångarne fingo veta sitt öde. De måste taga af sig rockarne, :hvilka kastades i en hög. Märkvärdigt nog lyckades 4 man gömma sig under rockarne och undgå döden. -De öfriga fammanbundos parvis och skötos. Man lät liken ligga och ålade församlingen San Juan att begrafva dem. En. stor graf uppkastades och der funno de 110 offren för carlistisk grymhet sin sista hvilostad, deribland en stabsofficer, 12 andra efficerare och en läkare. Den sistnämda, en ung man vid namn Bråulio Ruiz, skref strax före sin död följande afskedsbref till sina anhöriga: Älskade mor och systrar! I dag den 17 har man bland oss alla fångar uttagit hvar femte man, och lotten har träffat 12 officerare, mi och inembt -100 soldater. Vi skola skjutas, oc midt inne bland bergen nyttjar jag de få stunder, som ännu stå mig åter 1 lifvet, för att skrifoa till eder detta sista bref. Det gör mig ej så ondt, min mor, att jag skall mista lifvet som att jag skall lemna eder, som jag älskar mera än mitt lif, ensamma qvar, utsatta för eländet och alla vedervärdigheter. Min mor, mina systrar, mottagen mina sista afskedshelsningar, meddelen dem åt alla mina vänner och. beden till Gud för eder son Braulio. kok De referat öfver Brissel-kongressens förhandlingar, som af Gämbettas tidning Republique Frangaise blifvit offentliggjorda, hafva af konferensens medlemmar blifvit förklarade oriktiga, enligt hvad en artikel i sista numret af Economist upplyser. — Kongressen har nu fullständigt afslutat sina arbeten och protokollen bafva redan blifvit undertecknade af. alla de representerade staternas ombud med undantag af Englands: och Turkiets hvilkas underskrifter väntas. RÖR Lä Enligt: hvad engelska tidningar berätta, har nordamerikanska regeringen :med anledning .af Virginiusaffären börjat en ny notvöxlivg med Spanien. . Som man påminner, gig hade -iosurgenterna på Cuba funnit både, sympati och materielt bistånd i Nordamörika.: Virginius. var ett -privatskepp, som medförde manskap och ammunition åt insurgenterna, men gom blef taget af spaniorerna; oaktadt det hissade amerikanska flaggan; shvarefter de spanska auktoriteterna läto afrätta många af de personer, som befunno !sig ombord på skeppet.. Då kabinettet. i Washington framställde. skarpa anmärkningar mot detta förfarande, utfäste sig spanska regeringen att betala en ansenlig skadeersättning. Denna skadeersättning har likväl ännu ej blifvit erlagd och regeringen i Washington har med anlednivg häraf ånyo tagit upp saken. I Daily Telegraph skrifves: med: anledning ge F Washington har telegram in som måddelar forsen Caleb Cushing, Fvilken nyligen blifvit sändebud i Madrid i stället för poneral pkhen i följd af sina instruktioner framställt bestämda påståenden om att fordringarna med-anledning, af Virginius skola ögonblickligeh uppfyllas. Det kan knappt tillskrifvas en tillfällighet att Förenta staterna just nu uppträda på detta sätt. Då man ger den kritiska ställnino. hvari Snaniedi befinner sig. betyder det

3 september 1874, sida 2

Thumbnail