stående med hufvudet bakåtlutadt och armarne höjda öfver detsamma. Skuggan af figuren är i purpurskiftning aitecknad på väggen, och då händerna falla tillsamman med en tvärbjelke på den plats, der skuggan faller, blir den lik en korsfäst. Christi moder, som finnes atbildad å taflans ena sida, knäböjande och sysslande med ett skrin, ser man vänd mot denna skugga liksom med en bäfvande aning. Det hela är en utomordentligt gripande scen, målad med österländsk kolorit, om jag så får uttrycka mig, och gör ett starkt intryck på de besökande. Taflan är i alla detaljer ett mästerstycke. Artisten lär hafva arbetat 5 år på den, men så är han också belönad genom det uppseende den väckt och den stora inkomst den bereder honom, stor, äfven om han måste afstå en del åt sin impressario. I öfrigt är här nu att se en mängd målningsgallerier af såväl engelska som utländska artister. I det berömda NationalGallery kan man få se taflor af den ryktbare djurmälaren Landseer. Museer finnas här i mängd från de stora British Museum och Kensington Museum till det mindre museum i Guildhall i City och naturligtvis privata utställningar och förevisningar af alla slag. Bland andra en mycket besökt förevisning af en clairvoyante. Vill man roa sig utom staden, bör man icke försumma det berömda Crystalpalace, dit flera tåg i timmen afgår. Det är den ståtligaste förlustelselokal i verlden ocu der finns snart sagdt allt, från stor opera och konsert, dramer och lustspel på flera teatrar till skridskoåkning på asfaltbana (ett nöje, som de unga damerna ifrigt begagna sig af). Expositioner af lefvande och uppstoppade djur, panoramor, camera obscura, mekaniska konstverk, taflegallerier, expositioner af tropiska växter, aqvarium, med ett ord allt finnes der, en otalig mängd restauranter ej att förglömma. Sedt på en festdag, då de besökandes antal, som fallet var på den bankholiday jag såg det, öfversteg 70,000, då alla vattenkonsterna i parken spela och allt är Nf och rörelse i detta palats, verkligen något af en saga ur Tusen och en natt. Jag nämde här bank-holiday. Sådana har London fyra om året, hvilka alla inträffa på måndagar. Sannolikt bli de snart allmänna i hela England. Som namnet antyder äro de bank-festdagar, d. v. s. att banktjenstemännen, de trägnaste arbetarne i den stora affärsstaden, då få vara fria och roa sig, men hela befolkningen följer exemplet... Då söndagarne icke erbjuda några nöjen, utan äro tysta och stilla dagar, så ha bank-festdagarne, som icke ha något att skaffa med kyrkorna, blifvit verkliga festdagar, under hvilka London-boarne gifva fria tyglar åt lusten att roa sig; och så uppsluppna och glada äro de under dessa dagar, att det är en lust att blanda sig ibland dem och för en stund vara glad med de glada. På den ifrågavarande bank-festdagen hann jag, tack vare de snabba kommunikationerna, att besöka Crystalpalace, att vid Greenwich, några mil vester om London vid Themsen, se en kapprodd, sådan man endast i England får se den, och att sluta min dag i trädgården vid Woolwich, också vid Themsen, der det lägre folket roar sig med dans. sång, gungor och alla andra tivolinöjen; Der hade emellertid ölet och konjaken redan verkat för starkt, och små enskilda slagsmål syntes mig förebåda en stundande. allmän batalj, hvadan jag i tid drog mig ur spelet och återvände med jernväg till staden. Och härmed torde jag ha tillräckligt tröttat dig, värde läsare, och säger dig farväl. Och nu är visan aller och nu är visan slu Och mera skall det bli när härnäst jag reser u —C-—s