Dagens Nyheter – 27 augusti 1874, sida 2

riga stormakternag politik är utan tvifvel af ganska stor vigt. Den ådagalägger dels att den Bismarckska diplomatien denna gång lidit ett fullständigt nederlag och dels att någon solidarifet icke förefinnes mellan hofven i Berlin och Petersburg. Den österrikiska tidningen Tages Presse lemnar i denna sak några närmare upplysningar, som den säger sig ha erhållit från särdeles tillförlitliga källor. Efter sin återkomst från Kissingen hade Bismarck ett långt samtal med kejsuren rörande de spanska angelägenheterna. Ryssland hade redan då lagt i dagen att det icke var böjdt för att gå in på den tyska rikskanslerens förslag om att erkänna Serranos regering. Den tyska gesandten i Petersburg hade inberättat till sin regering att han i detta hänseende hade användt alla möjliga drifkrafter, men att hang ansträngningar varit fullkomligt fruktlösa. Till följd häraf öfvertalade Bismarck kejsar Wilhelm att göra sitt personliga inflytande på czaren gällande. Härpå gick kejsaren slutligen in, dock först efter mycket motstånd. På grund af denna inblandning från allerhögsta ort upptog den tyska diplomatien saken ånyo; men resultatet blef, såsom vi sett, icke gynnsamt. Det ryska kabinettet fasthöll orubbligt den uppfattning af denna sak, som det förut haft och förklarade öppet såväl i Berlin som i Wien, att det fattat ett definitivt beslut att icke ansluta sig till den tyska rikskanslerens förslag. — Tages Presse anser denna händelse vara af den aldra största betydelse och säger att Bismarck lidit nederlag i en fråga, uti hvilken han är mera ömtålig än i någon annan, nemligen frågan om Tysklands förhållande till sin mäktige granne i öster. Marskalk Mac Mahons resa ger den utländska pressen för närvarande mycken sysselsättning, mera än den väl torde kunna förtjena. Så innehåller Daily News för sistlidne lördag öfver en fintryckt spalt med telegraf-korrespondenser från marskalkens besök i Brest. Af det sätt, hvarpå marskalken emottagits under sin vistelse i de vestra departementerna, torde framgå att han visserligen personligen har stora sympatier inom landet, men att befolkningen icke har riktigt klart för sig hvad den önskar och hvad den egentligen vill säga. Funnes det någon utpreglad politisk uppfattning hos den stora massan af nationen, så skulle Mac Mahon nog:få höra den uttalas; fransmännen bruka icke tiga med hvad de ha på hjertat. Nu ropar man än lefve republiken och än lefve marskalk Mac Mahon, men oftast låter man marskalken passera förbi under vördnadsfull tystnad, -hvilken dock onekligen kan vara vältalig nog. Marskalken å sin sida säger föga mera än tack, då embetsmannakårerna och de kommunala korporationerna aflemna sina adresser. På tt ställe, nem-ligen i St Malo, kom man dock något närmare in på politiken. Ordföranden för handelsnämden i denna stad tog sig dristigheten att uppmana marskalken att söka åstadkomma en defmitiv statsförfattning. Marskalken skall icke hafva upptagit denna admonition gunstigt, utan svarat att septeonatet vore så: definitivt som man kunde önska. Detta svar bestrides emellertid af några tidningar, hvilka påstå att marskalken äfven vid detta tillfälle endast sagt sitt vanliga tack. Från Paris telegraferades den 22 dennes till Indep. Belge att tvenne af Bazgaines vaktare, hvilka blifvit häktade såsom misstänkta för att hafva varit marskalken behjelpliga vid dennes flykt, åter försatts i frihet efter att: hafva blifvit konfronterade med öfverste Villette. : xx ok Den nationella pressen i Preussen har under den senaste tiden varit mycket missnöjd med konungariket Sachsens hållning samt har åtskilliga gånger sett sig föranledd att varna den nye sachsiske konungen, Albert, för reaktionära rådgifvare och en egendr 20 tale ht PN. PU, FI