Dagens Nyheter – 26 augusti 1874, sida 1

uti att en polisförordning. förbjöde alla laståkare att fortare än i gående köra öfver vägöfvergångar och mera trafikerade ställen såsom exempelvis Slussplanen och Riddarhustorget, samt att redan för handen varande författningar noga och tan afseende på person efterlefdes, såsom t. ex. det bestämda förbudet att med åkdon fortare än i skridt färdas öfver Gustaf Adolfs torg. Om de gamla förordningarne fullt efterlefvas, om t. ex. i enlighet med dem endast välkända och ordentliga personer, icke minderåriga eller sådane, som sakna erforderlig förmåga och skicklighet att köra, finge betjena allmänheten. vare sig med personeller godsskjuts, och, om polismyndigheten vore lika uppmärksam här att åtala och så strängt som möjligt bötfälla felande, som den är I andra fall, skulle snart nog ett sakernas bättre tillstånd göra sig gällande. — Också tro vi att det ej skall behöfvas mer än detta påpekande för att få den gamla slentrian afskaffad, som tyckes befria alla körsvenner från allvarlig, och kännbar näpst. Någonting, som vi i sammanhang härmed skulle vilja påpeka, är körsvennernas osed att sitta uppe på sina lass, i stället för att som i utländska större städer genom lag förbindas att gå vid sidan af dem. Detta oskick fär här så mycket större, som det alls icke är ovanligt att se, det de utom sina egna personer på det tunga lasset, ofta upptaga bekanta för att längre eller kortare sträckor följa dem. Det lifliga samspråket med dessa hindrar den körande att fästa den uppmärksamhet vid hästen, som är af nöden för att undvika alla kollisioner; och derigenom — äfvensom i allmänhet tillfölje af den lojhet, som örsvenner af alla slag lägga i dagen vid tömmarnes skötande — uppstå mången gång olyckor utan attöfverdådig framfart dertill varit skulden. Detta torde väl också vara orsaken till att en åkare mången gång undslipper med en varning. Han har ej kört för fort — men han har varit ouppmärksam, och det är en. ganska svår sak att hevisa. Vi vilja afsluta vårt korta uttalande i ämnet med de önskningar att myndigheterna måtte hålla sträng uppmärksamhet deröfver att redan utkomna förordningar, afsedda för promenerandes säkerhet till Uf och lem, målie strängeligen öfvervakas; att hvarje förbrytelse mot åkarereglementet strängt straffas ; att endast verkligt välfrejdade, fullt skicklige och vuxne personer må begagnas som körsvenner, samt att en ny stadga måtte utfärdas, gående ut derpå att intet slags åkdomn. får vid vägöfvergångar och på mer trafikerade platser färdas fortare än i skridt, — Polismyndigheten skulle genom en sådan åtgärd tvifvelsutan i en ännu högre grad än hittills varit fallet, förvärfva sig hufvudstadsbefolkningens tacksamhet och erkännande?