Dagens Nyheter – 22 augusti 1874, sida 2

med 101 skott. I prefekturen hölls mottagning, hvarefter en snlendid dejeuner intogs. På middsgen egde rum en revy med de i staden förlagda trupperna, uppgående till 2,000 man. Defileringen leddes af divisionsgeneralen Deligny, hvilken under sitt deltagande i nord-armåvs strider under senaste kriget fick nästan halfva ansigtet bortskjutet och nu begagnar ett slags silfvermekanism för att kunna tala. IMarskalkinnan Bazaines berättelse om sin mans flykt bekräftas nu af en korrespondent från Cannes till bonapartisttidningen Gaulois. Korrespondenten har sjelf undersökt platsen för rymningen och förklarar att nedstigningen utefter repet icke synes hafva varit så svår och farlig, som man antagit. En löjtnant vid ett infanteriregemonte, visserligen icke så gammal, men fullkomligt lika korpulent som Bazaine, har roat sig med alt göra om samma experiment som Bazaine. Han gick ned för repet och upp igen på tolf minuter. Temps berättar att Bszaine och hans ressällskap under resan från Genua aflagt en fransysk visit hos exkejsarinnan Euvgenie på Arenenberg, der de naturligtvis blefvo särdeles hjertligt mottagna. Den unge prinsen hade kastat sig i marskalkens armar, så snart han fick se honom. Rochefort har berättats hafva för afsigt att resa till Karlsbad för att genomgå en badoch brunnskur, Nyheten meddelades först af Paris Journal, hvilken tillade att den politiska äfventyraren hos den österrikiska regeringen anhållit om tillstånd till denna resa, enär ett utlemningsfördrag existerar mellan Frankrike och Österrike. Med anledning af denna uppgift svarar Rochefort i sista numret af sin Lanterne följande: tFörst och främst finnes det icke något utlemningsfördrag, som förbjuder politiska flyktinar att uppehålla sig i Österrike. För det andra har jag ännu aldrig bedt en regering om någonting, om jag undantager den kejserli; a regeringen, som jag bad packa sig sin väg, hvilket den också till min stora tillfredsställelse gjort. För det tredje kan jag försäkra, att jag icke alls är i behof af någon badkur. Jag har nyligen fått mig ett så grundligt bad, att jag är fullkomligt återställd. Till Englands hufvudstad har anländt exdrottning Isabellas son, prins Alfonso, som derstädes skall fullborda sina militärstudier. Morning Post beledsagar denna nyhet med följande ord: Prinsen af Asturien skall utan tvifvel här finna den gästvänskap, som han kan vänta af det intresse man i England byser för Spanien och dess konungafamilj, och intet kan för den allmänna meningen vara angenämare än hoppet om att den blifvande(?) konungen af Spanien skall under sitt vistande i England kunna samla sådana kunskaper, som kunna sedermera bidraga till att trygga hans folks välfärd och lycka. Tre tyska riksdagsmän och socialister, hrr Hasselman, Reimer och Hasenclever, stodo nyligen inför kriminaldomstolen i Berlin, tilltalade för att hafva på flerehanda rätt haft befattning med den allmänna tyska arbetareföreningen, sedan den blifvit af regeringen upplöst. Flera folkmöten hafva blifvit hållna med samma formulär, samma personer, samma talare, samma diskussionsämnen och samma lokal som den upplösta föreningen. MHasenclever var specielt anklagad för att hafva falskt daterat det tillkännagifvande från Bremen, hvarigenom han för syvs skull förlagt föreningen till denna stad, oaktadt det var skrifvet i Berlin. I Neuer Social-Demokrat har stått ett upprop, hvari Hasenclever uppmanar arbetarne att lifligt intressera sig för valet af föreningens president, och detta upprop har utgått från Berlin. Hasenclever påstod att han hade vistats i Bremen, då han skref tillkännagifvandet, och derifrån utsändt detta, men han medgaf dock att han ännu hade fast bostad i Berlin. Han nekade till att hafva författat uppropet i den anförda tidningen. Reimer framhöll att han icke var medlem af den allmänna tyska arbetareföreningen; han hade återsändt det medlemskort, som han förut innehaft. Tan bestred på det bestämdaste att de sammankomster, som hållits, utgjort en fortsättning af den upplösta föreningens möten. MHasselman förnekade likaledes att ett möte, som han anordnat den 2 juli, står i förbindelse med denna förening. — Domstolen frikände Hasselman och Reimer, men ansåg Hasenclever skyldig till anklagelsen att hafva fortsatt ledningen af en på kejserlig befallning upplöst förening, enär dess förlägginde till Bremen endast varit fingeradt, och dömde honom till en månads fängelse.