Dagens Nyheter – 21 augusti 1874, sida 2

— 301 — hade icke ett ord eller ens en suck kom: mit öfver hennes läppar. Soldaterna slogo sig åter ned här och der i gräset. De hade för tillfället ingenting ata göra, emedan deras chef sändt bud rorts ut för att inhemta vidare förhållningsorder. Han visste icke hvart han skulle föra fångarne, eller huru höga vederbörande önskade att de skalle behandlas. Hans uppdrag var för öfrigt af en ganska farlig beskaffenhet, och han ville derför gerna undvika att handla på eget bevåg, för den händelse att någet missöde komme att inträffa. Truppen, som blifvit ställd till hans. förfogande, var ingalunda manstark, och litet hvarstädes i dessa trakter rådde en ganska betönklig jäsning bland befolkningen, hvadan det väl kunde inträffa, då en så ryktbar och populär person som grefvinnan Vassalis fördes såsom statsfånge genom någon af de folkrikare byarne, att ett upplopp komma att ske, i hvilket fall det väl var möjligt att soldaterne skulle bli besegrade och den stolta damen sålunda åter försatt på fri fot. Omsider kom budbäraren tillbaka. Han hviskade fill öfficeren det svar, som han blifvit ålagd att framföra. Derefter blef åter lif, rörelse och verksamhet i det lilla lägret. Men hvarken Idalia eller Erceldoune gåfvo i den ringaste mån akt på hvad som föreföll omkring dem. De hade förlorat inbresset för allt här i verlden.