-——JdJU -—Dessa karlar likoade pyreneiska hundar. synen af rofvet uppväckte hos dem grymma böjelser, all deras törst efter blod: De lossade deband som fängslade honom vid pelaren, och bundo honom i stället vid ett lågt stenblock, hvilket befann sig i närheten. Likaledes -fjettrade de bans händer såsom förr. Härigenom vauns det resultatet, att hans bröst och rygg blefvo blottade för gisslen, under det att kan fortfarande var. alldeles urståndsatt att röra sig ur fläcken. Hans ansigte hade man nu vändt åt hafvet, på det att åsynen af dess frihet och dess oändliga blå; som vinkade :honom, måtte i sin mån bidraga till att, om möjligt, öka det smärtsamma i havs belägenhet. Det dröjde en stund, innan den rysliga exekutionen kunde taga gin början; hans bödlar voro sysselsatta med att sammanfläta rep af läderremmar för att dymedelst tillreda sådana verktyg, som de för tillfället behöfde. Kaptenen kom till honom ännu en gång och betraktade honom med undrande, uppmärksamma blickar. Han kände till sjömännen på Capri och visste.att hos en stor del af dem fanns mycken envishet, men denne mans hela väsen och beteende syntes bära vittne om att han icke var någon vanilg rå marinaro, som teg endast af trilskhet och på trota. Han jagade bort en jättemygga, som han varseblef på fångens bröst