Dagens Nyheter – 19 augusti 1874, sida 1

Article Image
arken för tillgodoseende af allmänna trafikens intresse byggas dubbelspårig samt lutningen å densamma nedbringas från 1 fot på 100 till 1 fot på 125; dels att det skall åligga bolaget ej mindre att inköpa och till statens jernvägstrafilk med full eganderätt upplåta ett å en af otaljritningarna betecknadt jordområde, än äfven bekosta de för stationens utvidgning erforderliga husflyttningar, terrasseringar, vägomläggningar, stängsel, signaler, spår och vexlar med undantag af de båda spår, som komma närmast det nuvarande spårsystemet. — Sammandrag af svenska jernvägarnes trafikrapporter för juni 1874. Statens samtliga jernvägar hafva under året inbringat kr. 6,773,706: 49 öre; Köping—Hults jernväg 367,979: 79; Borås—Herrljunga 112,148: 26; Uddevalla— Venersborg—Herrljunga 251,153: 02; Vexiö —Alfvesta 62,818: 60; Kristianstad—Hessleholm 87,327: 27; Landskrona—Helsingborg 222,978: 02; Ystad—Eslöf 181,707: 62; Gefle —Dala 670,512: 12; Svenska central 325,326: I 09; Hallsberg—Motala—Mjölby 135,768: 40; Nora—Karlskoga 155,108: 31; Vikern—Möckeln 102,885: 17; Nässjö—Oskarshamn 47,839: 58; Mariestad Moholm 10,887: 51; Vessman I —Barken 66,238: 07; Marma—Sandarne 77,539: 66. Omreglering af Motala ström. En korrespondent från Motala till Östgöta Correspondenten omtalar, att Motala ström eller rättare strömmen mellan Vettern och Boren i närvarande stund står under en reglering, hvilken, derest densamma en gång äfven i verkligheten blifver genomförd, ganska antagligt skulle komma att inverka särdeles gynsamt på den stora industriella, om vi så få uttrycka oss, mera privata verksamheten här. Meningen är att indela strömmens hela vattenfall i 4 särskilda grupper. Man beräknar hela vattentillgången till 4,000 hästars kraft och vill sålunda fördela dem till 1,000 i hvarje grupp. Många små vattenverk skulle derigenom förenas och i stället för de flera obetydliga enskilda verk, som för det närvarande arbeta, hoppas man att stora fabriksetablissement skola uppväxa. Telegrafförbindelsen mellan Nanasaki och Shangai, hvilken varit afbruten, ar redan blifvit återställd. På Djurgårdsteatern uppföres i afton den nya operetten Javotte eller Den nya Cendrillon, i hvilken pjes hr Holmqvist samt norska sångerskan fru Brunie uppträda. Till omvexling kommer Sufflörens recett att uppföras hvarannan eller hvar tredje dag. Blias Fries åttionde födelsedag. Härom skrifves i Upsala-Posten: De offentliga hyllningar, som denna dag egnadeg den frejdade vetenskapsmannen oc f. d. akademiska läraren, Upsala universitets ärorike Nestor, börjades med akademistatens uppvaktning, som egde rum klockan 12. Universitetets rektor, prof. Cornelius, framförde akademistatens helsning och lyckönskan, som den gamle med djup rörelse besvarade. Klockan 1, 1 gjorde Vestgöta och Smålands nationer under sina fanor uppvaktning. 9Sedan Vårt land blifvit afsjunget, tog Smålands nations inspektor, prof. Lilljeborg, på båda nationernas vägnar till ordet och framhöll. den ärevördige åldringens förtjenster om utbildandet af den vetenskap, som Linn skapat. Derpå höjdes ett lefve, hvarefter prof. Fries hjertligt tackade för den hyllding, som kommit honom till del. Sedan åfsjöngs Integer vitse, hvarefter ett lefve ånyo föjdes, och båda nationerna aftågade för att förena sig med sina på Stora torget väntande kamrater. Klockan 1 infann sig studentkåren under standar och fanor för att göra sin uppvaktning. Efter afsjungandet af Hell dig, du höga Nord! frambar studentkårens ordförande, doc:n Almkvist, den akademiska ungdomens hyllning till bäraren af Upsala universitets mest lysande pamn. Det tal, hvarmed prof. Fries besvarade studentkårens hyllning, hade ungefärligen följande lydelse: M. H.1 Under de 40 år jag tjenstgjort såsom lärare vid detta universitet, har jag mång. faldiga gånger erfarit prof på den studerande ungdomens be og och vänskap. Och jag har äfven märkt under denna tid, huru ungdomens seder och förhållandet mellan kamrater förbättrats. Förr funnos ingen sångförening, inga fackföreningar eller något sådant, som kunde sammanhålla hela kåren, och om något upprop skedde till ett gemensamt företag, så var det till krig — mot gesällerna. De förtjenster, talaren framhållit såsom mina vetenskapliga, kan jag ej taga till mig. Jag har visserligen sökt att redligt arbeta 1 vetenskapens tjenst, men detta är allt. Jag minnes ännu alltför väl studenternas helsning till mig, då jag först kom till detta lärosäte från Lund; jag betraktade denna helsning såsom en välkomsthelsning, och jag har många gånger med nöje erinrat mig

19 augusti 1874, sida 1

Thumbnail