Denna händelse har väckt uppseende i politiska kretsar, desto mera som endast fyra af Andra kammarens revisionsledamöter voro tillstädes vid valet. Vi ha hört åtskilliga inom embetsmannakretsarne ondgöras på Första kammarens revisorer. De ha föreställt sig att någon särskild af dessa varit föga bättre än en Judas mot byråkra tien. Men det är icke så. Syndaskulden drabbar icke någon särskild bland de af Första kammaren utsedda revisorerne, utan alla sex. Hr Adlersparre bekom alla de afgifna rösterna utom en, som föll på grefve Gyldenstolpe — och den rösten var naturligtvis afgifven af hr Adlersparre. Häraf kan den slutsatsen icke undgå att dragas, det Första kammarens revisorer öfverenskommit att göra slut på en sedan i; fjol qvarhängande ovilja hos många af Andra kammarens män genom att gå den billiga önskan till mötes, att ordförandebefattningen i statsrevisionerna icke må vara ett monopolium för Första kammaren.